mumari

När man har feber ska man få glass

Jan 27, 2012 Telma ...1 Comment

Telma har lärt sig att man ska säga ”Mmmmmmmmm” när man tycker om det man äter, sen väser hon ”Gott!”

Fredagsmyset

Jan 27, 2012 Telma ...2 Comments

Min stackars lilla feberråtta mår inte alls bra. Febern är svår att få ner och hon rosslar och är mest ledsen.
Jag har henne i famnen hela tiden.

Mannen har i alla fall kommit hem nu och ska åka och handla något som jag förhoppningsvis klarar av att äta. Sen blir det något slags fredagsmys; tända ljus varvat med alvedon och citadon och penicillin.

Överlever

Jan 27, 2012 Allmänt ...2 Comments

Eftermiddag redan.
Den här dagen har gått ganska fort trots att vi inte gjort nånting vettigt. Eftersom Loke sovit hos farmor och farfar har jag bara haft febriga Telma hemma.
Hon har varit hängig hela dagen, och mestadels suttit i mitt knä.
Jag har fått sova en liten stund på eftermiddagen och jag hoppas att det räckte för att jag ska bli människa igen. En skål med nudelsoppa har jag fått i mig också, annars har jag levt på kaffe och värktabletter.
Svullnaden har gått ner betydligt, men det gör så sjukt ont fortfarande, jag har som ischias i käkleden och käkbenet!

Och hungern… det kommer att krävas en nobelmiddag för att göra min kropp mätt och belåten.

Oh Helga Natt

Jan 27, 2012 Jag, Telma ...1 Comment

Det blev inte mycket till sova. En kokhet Telma vaknade många gånger. Jag var aldrig upp och tog tempen, men det räckte att ha min lilla Telma sova mot mig för att känna att febern måste ha legat runt 40 grader. Hon fick alvedon mitt i natten som hjälpte lite grann, me hon har sovit så oroligt och legat och ryckt till hela tiden.
Vilken tur att jag har haft så ont i munnen att jag lätt har kunnat hålla mig vaken och hålla ett vakande öga över henne.
Min svullnad i käken har gått ner ännu mer, fortfarande ganska stor, men mindre liksom, men smärtan är fortfarande nästan outhärdlig.
Idag tänker jag faktiskt ta varje chans jag får att sova när Telma sover.

Hon är en ledsen Telma idag. 39,5 graders feber för en stund sedan och snorig och rosslig.

Felbedömd

Jan 26, 2012 Jag, Krämporna ...6 Comments

Alltså… jag blir lite irriterad… får en tandläkare hålla på hur som helst och ställa fel diagnoser och ta många hundralappar i betalt för det?

Tandläkaren jag var akut till i måndags med min svullna käke (den var ju nästan lika rejält svullen då) sa ju att det inte alls berodde på en visdomstand, han sa att det berodde på att någon stor käkmuskel var överansträngd. Och jag fick en slags munmassage i en halvtimme för att käken skulle slappna av?

Jag talade om för honom att det har kommit var ur svullnaden, men nu gjorde det inte längre det och det var därför jag trodde att det svällde så fort, men det höll tandläkaren inte med om. Han sa dessutom att OM det skulle vara så att jag behövde ta bort den visdomstanden senare, så skulle det inte alls krävas en operation, den gick visst att dra ut, det berodde bara på hur skicklig man var och han skulle kunna greja det.
Men käkkirurgen jag var hos idag sa att det visst krävs en operation.Jag är lite dum jag. Jag har en förmåga att förutsätta att alla läkare och tandläkare som är snälla och trevliga är bra på det dom göt och vet vad dom pratar om.

Därför betalade jag och åkte hem efter min munmassage och trodde att jag skulle bli bättre.
En liten stund trodde jag det, tills jag fick tjata mig till en akuttid på vårdcentralen hemma och doktorn såg att jag hade så kraftig infektion att det krävdes en hästkur med penicillin (och inte ens det hjälpte uppenbarligen).

Hur ska man veta? Jag litar nog mer på en kirurg.. det känns säkrare, mer förtroendeingivande…?
Men det känns surt att bara acceptera att tandläkaren gjorde en sån felbedömning som skapade den värsta smärtan jag någonsin känt, för ja, det var värre än att föda barn. Tveklöst.

@ Home

Jan 26, 2012 Jag, Krämporna ...3 Comments

Vad gjorde jag utan vänner och släktingar som får rycka in när det behövs?
Min finaste vän Sandra var så snäll att hon tog alla mina fyra barn idag så att jag kunde åka till sjukan. Jag brukar försöka dela ut dom lite här och där annars för jag tänker att Sandra har fullt upp med tre egna barn och inte behöver en Telma Extra Allt också.

Jag lämnade barnen och for sen mot stan. Precis när jag kommit in i stan så blev det tyst på bilstereon. Samtidigt slutade alla mätare i instrumentpanelen att funka. Jag tänkte att det kanske var en säkring som gått och att det var lika bra att köra den korta biten jag hade kvar till sjukhuset innan jag kollade.
Men precis när jag tänkt den tanken började bilen pluttra fram och jag han precis svänga av huvudleden in på en tvärgata och parkera på en 30-minutersparkering, sen dog bilen.
Och jag började grina lite. Eller ganska mycket.

Men jag hade tur att svärföräldrarna kunde komma till undsättning snabbt. Svärmor skjutsade mig till sjukhuset och bilen fick stå kvar tills svärfar slutade jobbet.

Jag anmälde mig och betalade på Öron-Näsa-Hals. När det blev min tur så tittade doktorn bara lite snabbt och sa att det var en typisk tandinfektion. Jag protesterade och sa att tandläkaren redan uteslutit det, men läkaren gav sig inte utan skickade mig till käkkirurgen.
Det var världens snällaste käkkirurg och jag var världens ynkligaste människa.
Jag blev röntgad i hela munnen för att utesluta att det var karies som orsakat infektionen, men jag hade visst så fina tänder, så allt berodde då på visdomstanden, i alla fall.
Men den gick ju inte att ta ut nu, för svullnaden och infektionen var visst en av de värre käkkirurgen hade sett.
Jag blev bedövad överallt i munnen med hur många sprutor som helst. Och fick panik när jag kände att bedövningen liksom rann ner i armar och ben också, hur konstigt som helst!
Sen började kirurgen skära inne i kinden. Det gjorde hur ont som helst, trots bedövning. Det var så svullet och allt äckligt som det innebär att kirurgen fick lägga ett dränage i kinden.
När han äntligen var klar fick jag ett slags psykbryt på riktigt. Jag kunde inte kontrollera mig utan började skaka i hela kroppen och hyperventilera och störtgrina. Herregud vad jag skämdes, men det var helt omöjligt att hejda!

Jag fick ytterligare ett antibiotika utskrivet, så nu ska jag äte kåvepenin + ett till för att få bort infektionen (eller inflammationen? Jag blandar ihop det där).
Nästa fredag ska jag tillbaka för konsultation av operation. Nu ska den där visdomstanden ut, jag vill aldrig mer uppleva sån smärta som jag har haft natten som var!

När jag var färdig på sjukhuset åkte jag med svärmor hem en stund medan svärfar tittade lite på min bil, det var visst nåt med generatorn, så HIMLA LÄGLIGT liksom. HUR ÄR DET MED FINGERTOPPSKÄNSLAN BILEN??

Jag fick skjuts av svärföräldrarna hem, sedan plockade de upp Loke hemma hos Sandra, för Loke skulle få följa med dem och såva över. Sandra kom hit med resten av min flock för en stund sedan. Hon är en ängel.
Och min lilla skrutta Telma har feber. Hon är inte alls glad och verkar ha ont i örat. Igen. När ska detta elände sluta?

Och jag är hungrig, så himla hungrig! Men det är så galet svårt att tugga! Jag hade trott att det skulle sluta göra ont efter sjukhusbesöket, men det har det ju inte alls, jag är fortfarande väldigt svullen och dränaget drar i kinden hela tiden.

Men i morgon är väl allt bra igen? Va? Visst? 

Det kan bli dyrt det här..

Jan 26, 2012 Allmänt ...7 Comments

Tänka positivt?

Jan 26, 2012 Jag, Krämporna ...kommentera ♥

Om det kunde bli värre så skulle jag trött som fan kämpat mig in till stan för att åka till akuten. Och då skulle bilen gå sönder mitt inne i stan och jag skulle bryta ihop totalt.

Vänta nu. Det kunde bli värre. Jag bryter ihop nu. Bilen är död och jag har lindat in mig i en slags stickad burka för att gömma min hamsterkind.

Om oseriösa företag och giriga tävlingsdeltagare

Jan 26, 2012 Allmänt ...13 Comments

I väntan på att öron-näsa-halsakuten ska ringa upp kan jag ju passa på att berätta om det fina fatet från HilmaHome som jag vann i en bloggtävling i början på december!
Jag är en sån som sällan deltar i bloggtävligar, men det här fatet var så fint att jag inte kunde låta bli när jag hamnade på den lilla bloggen av en slump.
Så jag deltog, och vann, och blev jätteglad! Jag hade noga koll på bloggen via bloglovin, eftersom det var en sådan som inte orkade meddela bloggaren själv utan man fick som sagt hålla koll.
Och när jag såg mitt namn bland vinnarna så mailade jag genast min adress och jag skrev ett tacksamt blogginlägg om det hela.

Men sen så hörde jag inget på veckor, och inget fint fat dök upp.
Jag undrade då i en kommentar i tävlingsbloggen om det var något strul och fick till svar att jag inte mailat min adress. Konstigt tänkte jag eftersom det låg som skickat i min utkorg, till rätt mailadress.
Men sånt kan säkert hända, så jag mailade min adress igen och väntade mig kanske någon bekräftelse på att mitt mail kommit fram eftersom det strulat tidigare?
Men veckor gick och jag hörde inget, så jag mailade igen och undrade om mitt mail kommit fram. Då fick jag svar, att min adress var vidarebefodrad och jag borde snart ha mitt fina fat. Tjejen med bloggtävlingen bad om ursäkt för strulet, sa att hon haft strul med mailen, många av hennes mail till och från företag och vinnare kommit bort och så där och det var visst väldigt mycket jobbigt med allt.

Men nu var ju allt i sin ordning och jag väntade glatt på mitt fat, och väntade. Och väntade. Till slut så mailade jag igen, denna gång var jag faktiskt lite irriterad och skrev att det var tråkigt att min vinst aldrig dyker upp, jag hade verkligen blivit så glad över vinsten och sett fram emot den.
Jag blev lite förvånad över svaret jag fick från bloggaren:

Hej
Jag vet inte vad jag ska göra mer än att be om ursäkt.
jag kan inte hjälpa att vissa företag är oseriösa och bara försöker få gratis reklam.
Jag kommer inte ge upp utan kommer självklart kontakta företaget igen!
Men du har i alla fall inte förlorat någonting på det!
Jag ska göra mitt bästa och ger inte upp förrän jag fått svar från företaget varför dom inte svarat.
Än så länge har jag inte ens fått svar.

Så jag kontaktade HilmaHome själv igår kväll, förklarade vem jag var och situationen, och fick svar bara efter några minuter från företaget som tydligen upptäckt att fatet de lagt undan var skadat och fick beställa ett nytt från leverantören, de hade bett bloggaren om min mailadress så att de kunde kontakta mig själv tidigare men inte fått den.
De blev besvikna över att de blivit beskyllda för att vara oseriösa av bloggaren.

Jag vet inte vad jag ska tro, men jag blev lite sned på bloggarens resonemang  ”Men du har i alla fall inte förlorat någonting på det!”?
Och att sådär nonchalant tala om att hon inte kan hjälpa att det finns vissa oseriösa företag?

Om dom varit oseriösa gentemot henne kan inte jag svara på, men jag fick trevlig och hjälpsam kontakt av dem så fort jag mailade. Nu är mitt fat på väg och jag är jätteglad för det, även om det känns lite tråkigt att både jag och företaget blir smutskastade i bloggarens blogg.
Visserligen inte med utskrivet namn, men det kändes ganska småsint.
Men eftersom hon skriver att hon har fått fler arga kommentarer angående tävlingarna så undrar jag om strul med dem kanske är mer än regel än ett undantag?
Sen är det ju lite skrämmande att bloggare väljer att arrangera tävlingar och liknande, men inte kan ta en liten ifrågasättning utan att de måste börja fundera på att stänga ner hela bloggen och gå och gräva ner sig?

Så NU är detta fina fat på väg hem till mig och jag tycker att det är mycket oseriöst att beskylla sponsrande företag att vara oseriösa samtidigt som man skriver att folk som deltar i ens tävlingar bara är ute efter en massa gratissaker. Oproffsigt. Verkligen.

Organiserar

Jan 26, 2012 Jag, Krämporna ...3 Comments

Håller på att utplacera barnen på lämpliga ställen.

Jag är nu så svullen i kinden och läpparna att jag inte kan stänga munnen och ögat är igenmurat av svullnad. Inte en blund i natt. Värktabletter, värktabletter…

Jag måste åka till akuten, det här går inte, jag dör.