Monthly Archives: juli 2007

Tänkte att jag skulle skriva om hur jag hamnade där jag hamnade och hur mitt liv blev som det blev……;

I augusti 1979 föddes två små tvilling bebisar. Den ena var ganska rund och den andra var både flintskallig och sne lite här och där i kroppen. Den bebisen var jag och den andra var min bror. Det snea rätade ut sig men flintskallig var jag tydligen ganska länge och fick smeknamnet OnkelFester.

Jag och min bror hade nog en ganska svensson uppväxt. Bodde med mamma och pappa i villa i Täby. Somrarna tillbringade vi i båt ute i skärgården. Det är skärgården som jag faktiskt saknar mest från min barndom.

Djur har alltid varit mitt stora intresse. Det började med ett litet akvarium som så småning om byttes moten hamster. Genom åren har jag nog haft det mesta i smådjursväg, möss, tamråttor, kanin, akvarium i omgångar (det senaste sålde jag bara för nåt år sedan), katter, hundar och hästar.

Kor kom jag inte i kontakt med förrän vi flyttade ut på landet till Örbyhus när jag var 11 år.
Vår granne där hade mjölkkor och jag var ofta med honom i lagården. Jag var livrädd för korna och på den tiden var det inte lika självklart att avhorna djuren så det var med skräckblandad förtjusning jag hjälpte till med alla möjliga sysslor.

När vi flyttade till Örbyhus skaffade vi också egna hästar, bla en islandshäst som vi hade länge, han var min ögonsten.

Men sen blev jag tonåring, började gymnasiet i Uppsala, estetiska programmet, var ute mer och lärde känna folk i Östervåla där jag bor nu.
Jag skolkade mycket och träffade en kille i Östervåla. Flyttade mer eller mindre hem till honom. Jag var 16 år då och hade inte så mycket livserfarenhet. Två år senare flyttade jag hem till mamma och pappa igen, med lite för mycket erfarenheter. jag hade fått lära mig om våld i olika kränkande former, om utnyttjande och instängdhet.
När jag äntligen bröt mig loss och kom hem till mamma och pappa igen mådde jag mycket dåligt, vägde nästan ingenting och trodde inte att jag var värd mer en än dörrmatta.
Men jag repade mig snabbt, och förträngde det mesta jag varit med om för att orka gå vidare.

Några år senare fick jag mina två äldsta barn, Ellen och Alfred, bodde i villa i Östervåla med en annan man. Det förhållandet höll inte, jag lämnade honom när den yngsta var runt två år och flyttade med barnen till lägenhet.

Ett år senare träffar jag min nuvarande man som jag är gift med. Han var egen företagare, hade lastbil och traktor som han plogade snö med och slog hö med åt olika bönder. Han bodde utanför Uppsala men ville ut på landet. Vi köpte en gård i Östervåla med både mark och djurstallar.

Första året hade vi stutar, när dom slaktades var det djurfritt här i ett par månader innan vi startade upp vår kalvuppfödning. Vi köper in små tjurkalvar, vänjer av dem från mjölkersättning och säljer dom sen vidare till andra uppfödare.
Min man har sålt lastbilen och jobbar på Zetterbergs i Östervåla samtidigt som vi sköter djur och mark.
För ett år sedan föddes vår gemensamma son, Loke.

På gården finns också två hästar, en hund och en himla massa katter.
Oftast är det full fart för jämnan.
Morgonfodring av alla djuren sköter jag, Loke får hänga med på allt i barnvagnen.
På kvällarna hjälps vi åt med fodringar och annat som kan tänkas behöva göras. Mycket slit och ingen semester, men det är garanterat värt det!

Usch, det här blev ett väldigt personligt inlägg känner jag, undrar om jag vågar ha kvar inlägget på bloggen.

Det är storm ute!Fy vad det blåser ute! Läste Aftonbladet nyss och det har varit tromber som dragit fram i Sverige. I Hedemora hade träd blåst omkull överallt och det är ju inte så långt ifrån oss. På en bild i tidningen såg man formen på tromben, precis som i en amerikansk film!

Haha, äntligen har jag fått barnvagnen såld. Det kom ett par från Tärnsjö nu på kvällen och köpte den. Dom prutade rejält på den men jag orkade inte bry mig om det, den hade fått en del skavanker efter bussgodshistorien.

Vad har hänt annars idag då….?

En kompis var här med sina barn och åt lunch och fikade under dan. Hon hade inte sett våra Highland Cattle så jag lockade upp dom till grinden med en hink havre. Först stod dom så fridfullt och åt men så började dom tjafsa om maten och så rätt vad det var stod en ko på fel sida om staketet!
Det sa bara boink så hade hon studsat rätt över. Nu stod hon istället på vår kornåker och mumsade….. hon verkade inte ha fattat själv att hon var utanför.
Jag älgade ut på åkern och lyckades tillslut mota henne åt rätt håll tills hon hoppade tillbaka. Jag är ju fortfarande ganska skraj för dom stora så jag var rätt skakis i benen.

Lagom tills min kompis åkte hem började det åska, jag är livrädd för åskan men tack och lov gick den över fort.

På kvällen kom djurbilen hit och hämtade sex stycken avvanda kalvar som ska födas upp vidare av någon annan stackare. Skönt att bli av med dom bråkstakarna.
Ett litet misstag inträffade dock…. dom ska ju ha lappar i båda öronen med id-nummer. Några hade bara lappar i ena örat så vi satte dit dom andra igår kväll efter lite brottning och rodeo.
När dom lastades idag blev jag alldeles kall i kroppen när jag insåg att vi förväxlat två lappar med varandra. Så två tjurar hade nu varandras identiteter i ett öra, och sin egen i andra!
Misstaget upptäcktes för sent så vi hann inte klippa bort dom och jag fick istället skriva en lapp som skulle skickas med till köparen där fick erkänna vår klantighet….pinsamt….

Andra bloggar om: förväxlade identiteter Maries kalvar öron åska highland cattle herqules raptor barnvagn

Jag har precis kommit in efter att ha fodrat kalvarna. Under tiden jag gick där fram och tillbaka med mjölkhinkarna har jag räknat ut att jag trots min ringa storlek måste vara ganska stark.
Varje morgon bär jag sammanlagt över 50 liter kalvvälling. Det är nog kanske över 60….?
Sen alla vattenhinkar, 20 litershinkar. + hinkar med kraftfoder. Sen ungefär samma procedur på kvällen. Det måste ju bli närmare 200 kg om dan!
Akta er för att bråka med mig, då kanske jag bara slänger upp er över axeln och hivar iväg er på dyngstacken! Hehe….muoahaha….

Ska det vara så svårt att sälja en barnvagn!? För över en månad sen satte jag ut min herqulesvagn på blocket.
En tjej från Västerås ringde och ville komma och titta. Hon skulle komma en lördageftermiddag så vi höll oss hemma då. Framåt kvällen hörde hon av sig per sms och sa att dom inte hann komma, dom ville komma söndag istället.
Väntade och väntade på söndagen. Ingen hörde av sig eller kom.
Fick så småningom ett nytt sms att hon ville köpa vagnen men hade svårt att ta sig till oss.
Jag föreslog bussgods. Tjejen tyckte det var en jättebra ide. Jag undrade om hon ville betala vagnen i förskott eller med efterkrav. Hon ville efterkrav och jag sa att jag då kommer att lägga på fraktpriset plus avgiften för efterkrav på priset för vagnen. Det var ok, inga försök att pruta. Allt sköttes dumt nog per sms eftersom tjejen inte svarade i telefon när jag försökte ringa. Jag skickade iväg vagnen efter att ha förpackat den i plast. Hon ville veta fraktsedelsnummer för att kunna spåra vagnen och jag meddelade det på hennes telsvar.
Sen hände ingenting mer.Vagnen anlände till bussgodscentralen i Västerås och blev sen stående där. När en vecka gått började jag ringa med jämna mellanrum för att kolla om hon tänkt hämta ut den. Inget svar varken i telefon eller på sms. Veckorna gick tillslut kollade jag på Eniro, jag hade ju fått hennes namn och adress. Det fanns ingen med hennes namn på adressen hon uppgivit. Jag chansade att ringa runt till alla andra på samma adress (det var lägenhet) men ingen med hennes namn fanns.
Märkligt.
Jag var ganska irriterad vid det här laget. Det handlade ju i allafall om x antal tusen.
Jag fick tillslut bussgods att skicka tillbaka vagnen till mig. (det skulle dom ha gjort efter två veckor egentligen)
Idag ska jag hämta den från vårt bussgodsombud. Jag är ganska orolig att den har blivit skadad när den legat så länge på bussgods i Västerås…
Många har svarat på min annons efter jag skickade iväg vagnen och jag svarade att det var såld.
F*n vad irriterad och arg jag är!
Jag funderar på att skicka en faktura på fraktavgift och kostnaden för blocketannonsen till den här FÖRBANNADE IDIOT-TJEJEN!

Varför gör man så där??

Jag undrar vad dom flesta tänker när dom läser den här artikeln, vad är spontana reaktionen? Är det synd om mannen eller tjuren? Jag tycker självklart att det är synd om tjuren, titta så blodig stackaren är. Det är rätt åt matadoren att han blev stångad. Hoppas det gör riktigt ont….
Vilka sjuka ”sporter” det finns. Jag blir så upprörd…

Jag tycker att aftonbladets bloggfunktion funkar bra, men det finns ju bara tråkiga och ill-trista stilmallar. Det går ju inte att ändra själv i dom så det blir ju lite opersonligt. Då är ju isåfall Blogger mycket bättre. Men jag inbillar mig att man inte får lika många läsare här som på Aftonbladet (om det nu egentligen har nån betydelse, men jag blir så glad när man får många kommentarer!).
Därför kommer jag nu att blogga dubbelt ett tag, ganska mycket samma inlägg på båda bloggarna. Länk till den andra bloggen finns till vänster i menyn, där kan ni också rösta var ni helst vill läsa min blogg!
Inläggen som följer under här är äldre, från februari -07 och bakåt.
Tjingeling!