Hittat Mors lilla Olle
I Sörsjön fanns ”den riktiga” mors lilla Olle.
Vid Sveriges högsta vattenfall
Så otroligt vackert det var vid Njupeskär, Sveriges högsta vattenfall! Vattnet faller fritt 70 meter.
Det var alldeles perfekta promenadstigar till vattenfallet, vi hade visserligen paraplysulkyn med oss till Loke, och den var lite bökig att dra. Men oftast så gick Loke själv och då blev det lättare.
Naturen på berget var helt underbar och man såg forsen på fler ställen i skogen. Väl framme vid fallet blev hela klimatet annorlunda. Från stekande sol och 26 grader till kylig luft och snö kvar här och där. Det dånade rejält från fallet.
Dumper skötte sig exemplariskt hela promenaden, han är ju inte direkt van vid att möta främlingar där han går, men efter ett tag brydde han sig inte ett dugg *stolt matte*.
På tillbaka vägen mötte vi massvis med turister, tur att vi kom så tidigt, innan alla andra kom. Till min förvåning stod ett par människor och pysslade med något som jag är säker på var hasch. Dom stod helt öppet och rullade ciggaretter och delade på små mörka bitar som dom lade i tobaken…. förbryllande att dom inte ens försökte göra det i skymundan, och lika konstigt att man får för sig att röka på och sen gå en flera kilometer lång stig fram till ett vattenfall.
Fjällfoton och naturbyte
Vi gick en promenad på ett fjäll igår eftermiddag. Men precis typiskt oss så blir det som vanligt varken hackat eller malet. Planen var ett ganska långt promenadstråk, därför hade vi paraplyvagnen till Loke.
Men inte skulle Loke åka vagn eller, den tyckte han absolut att Ellen skulle dra.
När vi kommit en bit kom Loke på en jätteskojig lek. Han sprang fem meter, sen satte han sig på huk en stund, sprang fem meter, satte sig…och så fortsatte promenaden ganska länge. Till slut fick jag säga åt honom att skynda på lite. Då tittade han på mig, sittandes på huk, illröd i ansiktet och pressade fram en ”Neej, vänTA!” med en mycket ansträngd röst.
Det var då jag förstod varför han satte sig gång på gång. Och det var då jag kom på att jag hade en blöja i väskan men inga våtservetter…..
Vi fick arrangera ett härligt naturbyte, mannen fick plocka så mjuk mossa det gick att hitta och jag fick göra slutfinishen med ett gammalt Ica Maxikvitto som jag hittade i handväskan.
Efter det kom vi alla av oss lite med vår promenad, barnen tyckte det var jobbigt att gå och hunden var törstig. Så vi vände och gick hem.
Det var i allafall en väldigt vacker utsikt från berget, jag vill ha en egen fjällbjörk hemma som kryper på marken!
Kvällen igår avslutade jag och mannen med lite vin, goda ostar och kex. Gott, men jag vet inte, det kanske var ett dåligt vin, gammalt eller så för det orsakade en viss huvudvärk idag….
Strax ska vi göra oss färdiga för att åka och titta på Sveriges högsta vattenfall! Det ska bli spännande!
Som en vit fläskkorv
Det märks nu att vi var uppe tidigt i morse….
Barnen slåss, hunden gnäller, mannen ligger på soffan och kollar på tv.
Jag har experimentsolat på verandan, det blir skuggränder av verandastaketet…. ungefär som att steka en vit fläskkorv i en grillpanna. Fast jag vet inte om det blev nå roliga ränder på mig, jag var tvungen att springa upp flera gånger och göra ärenden åt Loke och hade svårt att passa in fläsket i grillränderna sen.
.
Till min förvåning verkar det droppa in folk lite här och där i stugbyn vi bor i. Jag som var så nöjd med att bo i en totalt öde by. Min sömnbrist i kombination med mitt något svängande humör gör att jag får lust att stå och gapa på verandan, fula planlösa ord, i alla fall om någon skulle börja bo alldeles brevid oss.
Dags för en promenad kanske?
Foton, nu är vi framme!
Så skönt att vi åkte så tidigt i morse. Faktiskt, när vi väl lyckats stuva in allt i bilen så gick resan hur bra som helst! Dumper har skött sig snudd på exemplariskt till skillnad mot när vi hade med honom till Motala…. Då skällde han konstant i ungefär 15 mil, därefter nöjde han sig med att skälla så fort vi bromsade in bilen i korsningar och liknande….
Idag har han varit mest tyst och lugn.
Barnen har hållit sams, det var bara lilla Loke som fick kalla fötter när vi var halvvägs och tjatade om att åka hem.
Men nu så, är vi här!
Älska ensamheten! Vi är nog de enda som bor i byn, alldeles bakom Högfjällshotellet.
Rast, 10 mil kvar
Up & Away
….det känns direkt skadligt att gå upp före fyra…
En skitstakt kopp kaffe, ut med sovande barn i bilen och sen
semester!!!
Vi hörs efter vägen :)
Ihopfällbar hund
….jag har packat, för minst en vecka á 5 personer inklusive hund….
Undersöker just nu om Dumper eller möjligtvis något av barnen är ihopfällbara, ungefär som en paraplyvagn…
Kanske vi bara kan hyra en takbox eller nåt….
Oorganiserad
Alfred verkar pigg nu! Vi kommer att åka i morgon… VI SKA ÅKA!
Varför är jag så oorganiserad?
Jag ska packa kläder, sängkläder, saker till hundarna, jag måste handla, duscha, åka och lämna ena hunden hos svärmor…. klippa gräset….. fixa lunch…
Vad gör jag?
Jo, jag går ut och städar bilen, DET behövdes visserligen. Sen drar jag igång någon slags hemmarekond på och i bilen, påhejad av mannen som är fem mil bort och antagligen tror att jag är färdig med packningen. Jag har tvättat och gnott utsidan, jag har putsat hela insidan hela förmiddagen. Det känns som nånting man gör om man får tid, när man gjort det som är viktigast.
Mitt största problem nu är att bilen ändå inte ser ren ut. Det är en konst att tvätta en rostig bil…..
Hur ska vi få plats med en veckas packning, två vuxna, tre barn och en jumbohund?
Ställa in semestern?
För första gången ska vi åka på en riktig semester, om än inte en chartersemester, men vi ska vara borta hemifrån så länge som en vecka. Första sommaren vi inte har djur hemma och kan åka, och enda veckan på hela sommaren som vi vet att mannen kan vara borta från jobbet.
DET är stort….
Alfred har kräkits i natt…. VAD GÖR MAN??
jag har petat i både mannen och Ellen och mig själv en massa pepparkorn.
Finns det någon mirakelkur som botar magsjuka?
Det är SÅ TYPISKT våran familj. Jag som har förbjudit mannen att åka cross den här veckan, bara för att han inte skulle kunna skada sig och hamna på sjukhus så vi skulle bli tvugna att ställa in semestern.
Men eventuella magsjukor hade jag inte förrutspått!
Tiiiiimber!!!
Motorsågen går än….. Duracell I guess… i barnet alltså…
Jag undrar hur länge batterierna i motorsågen håller?
Planering
Tidigt på lördag morgon åker vi till stugan som vi ska hyra och semestra i i en vecka. I praktiken skulle man kunna säga att vi åker redan på fredag kväll, för då, prick då ska ALLT vara färdigt, det ska vara packat och fixat så att vi bara kan sätta oss och barnen och jycke i bilen och åka när vi vaknar på lördagen.
Jag har inte gjort ett skvatt än. Jag har tänkt att göra det. För att undvika stresspanik i morgon.
Istället tog jag en kopp skitstarkt kaffe nu på kvällen, blev stirrig och gick ut och sådde morötter och ruccola.
Så jag har något att se fram emot när vi kommer hem igen. DET är planering det!
Lokes ChainSaw….*videoblogg*
Loke har lindat sin mamma runt sitt lilla finger…. En av Lokes absoluta favoritbutiker är hör och häpna Granngården. Vi var där idag för att köpa olja till min bil.
Loke fick syn på en motorsåg för barn (alltså givetvis en leksaksmotorsåg för er som inte begrep det, annars hade det varit mycket farligt). Loke sprang genast fram till motorsågen och jublade. Han har senaste tiden varit mer eller mindre besatt av motorsågar, han har ju sett pappa såga med sin. Med bedjande ögon tittade Loke på mig och frågade med sin robotliknande särskrivningsröst:
-Mamma? Titta moto sågen. Köpa moto sågen Lote ha hemma?
-Vad ska du såga med den då Loke?
-Träden…. alla…. lika bla det….
-Blir du glad om mamma köper den till dig då *tänker på att vi behöver ordna rätt mycket ved inför vintern*?
-Ba.
Jag ångrade redan på hemvägen att jag köpte den…. vad hände med mitt statement om att inte köpa leksaker som väsnas till barnen? Vad kommer härnäst? En trumpet? Ett trumset?
Sist när jag var i en leksaksaffär såg jag en mamma, en pappa och en liten flicka i 3-4-årsåldern. Flickan tjatade om en docka. Pappan tittade tillrättavisande på flickan och sa: ”Nejnej, vi skulle ju köpa den där trumpeten till dig ju!”.
Rent spontant tänkte jag att pappan hade ju humor, ungefär lika humor som jag! Jag skrattade för mig själv åt pappans trumpetskämt….. När jag såg familjen en stund senare i kassan insåg jag förvånad att det inte var ett skämt… dom köpte trumpeten på riktigt.
Pappans potentiella sinne för humor sjönk som en sten i mina ögon….. fast jag vet ju å andra sidan inte vad han skrattar åt, han kanske tycker att det låter galet roligt med en trumpettutande unge i trotsåldern!
Hrrm….jag var ju kanske inte ett dugg bättre själv idag… skulle du köpa en trumpet eller liknande till ditt eget barn? Eller bara till nån annans barn?
Varför så off?
Vad är det som ligger som ett grått moln ovanför mig? Jag känner mig helt off och nere.
Jag borde inte känna så, jag har åstadkommit en massa bra saker senaste veckan, jag har byggt en gärsgård, fixat trädgården, jag har fått bilen godkänd på besiktningen, vi åker på semester om två dagar.
Men ändå så går jag bara och suckar.
Jag blir så trött på mig själv när jag hamnar i såna här svackor, men det är bara att traska på.
Jag har ställt fram väskorna och varit på gång att börja packa tusen gånger idag, men det slutar med att jag står där med väskan tom och skallen ännu tommare. Vad ska jag packa? Och varför packa nu? Det är ju lååångt kvar tills vi ska åka…..
Det slutar antagligen med en sista minutenpackning och det kan ju bara sluta på ett sätt…..
Förbannat orutinerat.
And off we go…
Omvänd pedagogik
Loke tjatar:
-Paaappaaa…..faft! Faft!
Pappa säger nej. Loke tjatar, bråkar och skriker. Pappa vänder på situationen för att Loke ska förstå att man inte kan köra med mammor och pappor hela tiden.
-Lokeeee….. saft! Saft!
-Jaja…ohej då… ja ha hämta faft!
Loke klampar ut i köket. Jag och mannen spetsar öronen för att lyssna vad han gör. Vi hör hur han flyttar runt på stolar och slamrar med glas. Efter en bra lång stund kommer Loke tillbaka med ett stort tomt glas som han ställer på bordet.
-Dänta! Hommer mera faft! Dänta!
Loke springer in i köket igen och kommer tillbaka med ett litet glas och en flaska med högkoncentrerad Funlight LemonLime.
-Tå! *stolt* Häl! Hälla faften glasen!
Pappa förklarar att man måste blanda saften med vatten, det blir väldigt starkt annars. Loke tror inte på honom. Loke får då lite koncentrerad saft i sitt lilla glas, för att han själv ska märka att det inte är gott.
Loke tar en stor klunk medan jag och mannen intresserat väntar på en sur-grimage:
-JÄTTE GOTT. säger Loke med en särskriven robotröst.
Det blev någon slags omvänd pedagogik…..
Åskrädda Mumari
Dagen har sniglat sig fram idag. Jag har tvättat som en galning, chansat att hänga ut tvätten i blåsten, plockat in den i omgångar när det regnat och ut igen med den…. det är drygt när man varken har torktumlare eller bra ställen att hänga tvätten på innomhus.
På eftermiddagen fick vi besök av Ellen och Alfreds gammelmormor och gammelmorfar så det blev en välkommen fikapaus i lillstugan.
Nu på kvällen spöregnar det och åskar om vartannat. Rejäl åska….. men visst är det ok att surfa med mobila bredbandet då? För säkerhets skull har jag inte laddsladden i heller i macbooken.
Jag är galet rädd för åskan. Jag kämpar stenhårt för att inte visa för barnen hur rädd jag är. Jag vill inte föra över det på dom. Jag är så rädd för åskan att det snudd på blir ett handikapp när åskan väl mullrar. Om inte mannen är hemma blir jag alldeles stel av skräck, jag springer runt som en galning och försöker peta ur kontakter med något icke strömförande föremål, om jag drar ut dom med handen kanske blixten slår ner precis då….
Jag vill helst inte vara inne när det åskar, inne finns massor av farliga eluttag, fönster, element och allt möjligt. Helst sitter jag på verandan, under taket, där jag har koll.
Jag kommer ihåg en sommar när det åskade rejält. Jag och mannen satt ute på verandan och tittade på ovädret. Jag hade visst glömt att dra ur jacket till trådlösa telefonen som ligger på verandabordet.
Plötsligt ringer telefonen och mannen tar den för att svara. Jag flyger upp från stolen och kastar mig på mannen, bänder loss telefonen från hans hand och kastar ut den i regnet på gräsmattan. Samtidigt skriker jag: Neeeej!!! Svara inte!! Det är ju åskan som ringer!!
Egentligen så visste jag ju att själva luren som är trådlös inte är farlig, men det var en ren skrajreflex. Men åskan slog faktiskt ner då och vi fick köpa ny telefon…. eller om den pajade av regnet… jag är inte helt säker….
Nog om åska och regn, det blir tidig god natt för mig. I morgon ska jag åka och ombesiktiga mannens bil…
Recept på svart, stretchig spets…
Idag är det en riktig blåsdag. Jag ska städa, ta hand om 18 kubik disk och 20 kilo tvätt. Massor behöver tvättas tills lördag, för då åker vi på semester.
Jag var på Karlssons igår eftermiddag och storhandlade massor av billiga rengöringsmedel. Jag kommer antagligen att ilsket svära åt icke-effekterna…. som mannen så klychigt brukar säga; ”man får vad man betalar för”.
Jag måste rigga upp tvättlinor i lillstugan, jag törs inte hänga ut all tvätt en blåsdag som denna och riskera att vår granne-tant á 90 bast kommer och frågar efter knypplingsreceptet på svart, stretchig spets eller att Alfreds blågula gympatröja ses vaja på telefonstolpen utanför som en svensk fana.
Jag är också livrädd att hundratals nappar kommer dyka upp under städningen, då kommer Loke garanterat glömma bort att han faktiskt har slutat med napp sen ett par dagar tillbaka. Dammsuga förresten…. inte att rekommendera till en två-och-ett-halvtåring…… och inte på en macbook, det är sjukt äckligt att plocka ut knapparna från en halvfull dammsugarpåse och det är galet jobbigt att pilla tillbaka dom på tangentbordet igen.
…så luktar skiten gott i alla fall…
Ibland blir jag så trött på mig själv. Vissa dagar är verkligen upp som en sol och ner som en pannkaka. Musten går ur mig och allt känns skit och inget smakar bra. Jag är så sjukt trött, jag vill sova.
Jag tar in en stor bukett syrener så luktar skiten gott i alla fall.
Bort med gorillabenen
Jag är uppe så förbannat tidigt VARJE morgon så jag har oändligt med tid för mig själv…. det gör att jag kan sitta med en kaffekopp i handen och bara ta det lugnt precis huuur länge som helst. Tills tiden plötsligt har gasat fram i 180!
Jag rusade upp för trappan och väckte mannen:
-Var är min silvertejp!!!
-Va..? öh.. jag vet inte…
-Gaaah!!! Så trött jag blir! Du fick ju låna den om du la tillbaka den!!
-…mmm… *gnuggar sig i ögonen och gäspar* men vad ska du med den till nu?
-Jag ska ju till doktorn ju!
-Och?
-Min rakhyvel är skitslö, jag ska vaxa benen med silvertejp! Jag ser ut som en gorilla!
-Hm…. det går ju inte… *suck*
-Men åååååh!!!
Jag hittade inte silvertejpen, mannen fick dela med sig av sin rakapparat istället. Jag kanske skulle ha gjort som mannen föreslog härom dagen: Han erbjöd sig att klämma fast mina ben i grilltångsgallret och vända dom ett par gånger över grillen….. Kanske dom skulle få en slags fejkad solbränna då också?
När gorillabenen var kammade..hrrm…rakade…. var det bara att slänga på Loke kläder och åka, Loke var hos Sandra medan jag åkte till vårdcentralen, för att ta cellprov…. jag antar att det är ännu en bekräftelse på att jag inte är purung….
Efteråt blev det en fika med Sandra och sjukt okontrollerad studsmattshoppning. Jag måste ha en studsmatta!!
Tack Sandra för hjälpen idag!
Bebisapan
RSS Blogroll
© 2010 mumari
Videos, Slideshows and Podcasts by Cincopa Wordpress Plugin
