Det tar visst ett tag att tända alla ljus i vardagsrummet! Räknade nyss, 39 ljus om jag skulle tända alla samtidigt!
Men jag brukar faktiskt inte tända precis alla, inte riktigt, men bra många.
Har ni för vana att tända ljus om kvällarna? Varje kväll?
Hur många ljus har du tänt den här kvällen?
Hjääälp!
Det sista jag minns är att jag satt, precis som jag gör nu i soffan, och skulle skriva ett inlägg.
Nyss vaknade jag brevid Loke i soffan, fullt påklädd under ett täcke. Svettig, ont i halsen, grävlingssmak i munnen….
JIsses! Jag tror vi har sovit bort flera timmar på eftermiddagen!
Det jag skulle skriva om var att medan mina stora barn varit hos kompisar och lekt har jag och Loke ”degat”. Loke med röd lera och jag med vit lera.
Nu kan man ju säga att vi ”degat” i dubbel bemärkelse.
Jag gjorde små skyltar. Det började med att jag försökte komma på ett bra sätt att använda &-tecknet, eftersom jag tycker att det är så fint! 
Jag måste ta en dusch, helst en kall, jag är fortfarande inte helt säker på att jag är vaken.
Det hrä är farligt, att somna på soffan så där. Måste ringa till mannen och säga förlåt också, jag har ett vagt minne av att han ringde och att jag var väldigt sur.
18:08:12, update: Människa igen! En dusch kan göra underverk! Haha, jag ser nu att jag inte ens fixat färdigt forokollaget! Det åste ha varit när jag pysslade med det jag somnade!
….uppe vid femtiden när Loke pigg som en lärka slog upp sina ögon.
Jag var mindre pigg, det blev sent igår, vi tittade på andra Arnfilmen till midnatt, sen hade jag svårt att somna på grund av överdoser av kaffe.
Förbannat orutinerat att pimpla i sig för mycket kaffe på kvällen när man har småbarn.
Nu på morgonen har jag varit ut och hämtat ved, det måst ha varit minusgrader i natt. Lika bäst att träna inför vintern då vi måste elda som pyromaner för att hålla värmen i huset!
Vardagslyx™
*Att få duscha tills varmvattnet tar slut
*Tystnad.
*Tv utan barnprogram
*Ett glas Oboy med 8 skedar pulver i
*Nässpray
*Två sovande hundar
*Tre sovande barn
….att lära Sandra att virka var ungefär lika lätt som att lära Dumper att äta med kniv och gaffel…. 
-Men vi kunde ju syjunte-babbla om allt möjligt ändå, vi är lite av experter på det.
Vi pratar om barnsliga saker, om tråkiga saker, om roliga saker och hör och häpna; ibland pratar vi också om intima saker, om än i pryda ordalag:
Sandra: Jo men du vet…. alltså…. *stammar lite* ….när han går ner…liksom…?
Jag: …va?
Sandra: …men alltså…. men hallååå! Fattar du inte?! Nere liksom!
Jag: *tänker så det knakar* ….neej, jag fattar inte!
Sandra: …men åååh! Nu blev det så stor grej av det så nu kan jag inte säga det rätt ut ju!
Jag: Men jag fattar ju inte vad du menar!? Men säg då!
Sandra: *röd i ansiktet* jo men du vet, som man kan göra liksom….
Jag: *tänk-tänk-tänk* Näe…..
Sandra: …men….hrm… det börjar på ”S”!
Jag: *skrammel, poletten trillade ner* Jahaaaa! Nu är jag med! *fniss*
Sandra: *fnisselifniss*
Jag: *börjar asgarva åt våra uttrycksproblem*
Jo men så kan det låta när två gamla mossiga kärringar ska diskutera saker man inte pratar om framför barn och sina egna föräldrar 
Borde vi jobba på det eller?
Nu börjar det likna något! Sex rutor har jag fått ihop sen igår kväll.
Men det känns i fingrarna och ögonen…
Jag har dessutom gett mina linser ett nytt och antagligen sista försök, vänjer jag inte mig vid dom nu så struntar jag i det.
Nu ska jag göra mig och barnen i ordning, vi ska åka till Sandra och luncha!
Känns som det var evigheter sedan jag träffade någon kompis, så Sandra; Varning för Pladder-Maja-Mumari!
Ska jag lära dig att virka kanske så kan vi ha riktig syjunta?
God morgon!
En härlig slappismorgon idag. Ellen och Alfred är lediga från skolan idag och i morgon så då kan man sega bäst man vill på morgonen!
Jag pimplar kaffe och virkar för fulla muggar. Jag slank in på tygaffären i Heby igår eftermiddag. Jag skaffade mig raggsocksgarn och en större virknål. Tanten frågade vad jag skulle göra för något. Deja Vu!
Det frågade hon förra gången jag köpte ett tunnare garn och en mindre virknål med. Jag svarade:
-Jag ska virka mormorsrutor till en filt.
Tanten förbryllad:
-Jaha… men det här är grovt raggsocksgarn… inte samma som du handlade förrut…. man måste göra alla rutor i samma garnkvalitet….
-Jo… men jag började göra med det tunna garnet, men det tog ju sån tid! Och sen när jag fått ihop ett gäng rutor märkte jag att jag gjort fel, så jag behövde ändå börja om på nytt…. så jag tänkte det skulle gå fortare med ett tjockare garn…
Och jäklar i min låda så fort det går nu! En mormorsruta i kvarten ungefär! Om man bara fick sitta ifred och slippa utföra en massa hushållstjänster åt resten av familjen så hade vi en stor familjefilt till kvällen. Eventuellt skulle jag även kunna klämma in hundarna i den! Så stor skulle den minsann bli!
Nu får jag ju inte sitta still så länge, så högt räknat kan vi säga att jag är klar någon gång år 2012….
Nu ska jag ringa och väcka(?) Sandra!
Mymlan har i Bloggvärldsbloggen ett tema varje vecka, som hon uppmanar läsare att skriva sina tankar om. Jag har tänkt vara med flera gånger, men det har liksom inte blivit av.
Denna veckan är temat sorg, och eftersom ett inlägg jag publicerat tidigare spontant dök upp i mitt huvud så återpublicerar jag en del av det.
För mig handlar det inlägget om sorg, och om en oerhörd saknad. Men också om vackra och kära minnen.
Skrivet den 27 november 2008, ursprungligen som en reaktion på en artikel i Aftonbladet om hur gamla människor bemöts:
Jag blir ledsen inombords när jag ser hur gamla människor ignoreras, när saker de säger bara viftas bort med en ursäkt om att de förmodligen bara är virriga i huvudet.
Gamla människor har oftast så mycket intressant att berätta. När jag jobbade i hemtjänsten önskade jag att man hade mer tid för de man åkte till, tid att lyssna på vad de ville säga istället för att bara göra det man var beordrad att göra.
För ett par år sedan så gick min älskade farfar bort efter en tids sjukdom. Jag har 
alltid älskat att lyssna på farfars historier om hur det var när han var liten, jag har alltid älskat hans lugn, hans glittrande ögon när han berättade något roligt.
Sista tiden innan min farfar gick bort blev han som många blir mer förvirrad, hans sjukdom gjorde honom trött.
Men hans berättelser fanns alltid där, ibland lite extra kryddade med fantasi, men alltid lika spännande att lyssna på. Jag lyssnade på hans verklighet som han delade med mig just då. Även om jag visste att delar av farfars historier kunde övergå till sagor från hans fantasi, så var det stundtals verklighet för honom.
Min farfar var alltid en fantastisk berättare, jag önskar att jag hade haft möjlighet att oftare hälsa på honom mot slutet.
Det är med en tår i ögat och en fortfarande oläkt sorg som jag skriver det här och jag vet inte längre till vilken poäng jag skulle komma.….
Ta vara på tiden med era anhöriga och hjälp till så att de får en bra och fin äldreomsorg!
Stanna upp och lyssna.….
Gå in på Bloggvärldsbloggen och kika igenom andra bloggares tankar om sorg!
…han vet när han ska passa på….
När mamma duschar till exempel.
En jumbostor glasburk full med kakljus!
Nu har jag en hel burk full och när jag ska tända nåt så kan jag ju bara sätta ner det i en liten form igen. Det var riktigt roligt att göra ljus!
Kakljusen har skapat en viss förvirring här hemma….
Loke: Mamma….. jag ont halsen. Jag få kaka stället.
Jag: Men Loke, vi har inga kakor.
Loke: Jo. Har det.
Jag: Nej Loke, det är ljus.
Loke: Nej, det är kakor!
Jag: *förklarar-låter-Loke-känna*
Loke: *gallskriker av ilska*
Fem minuter senare:
Loke: : Mammaaaa…. jag fått hickan… jag få kaka stället då.
Jag: Men Loke, vi har ju inga kakor, det var ju ljus!
Loke: Nej, har kakaaaaaa!!!!! *blixtarg*
Ytterligare fem minuter senare:
Loke: Mammaaa….. jag ont benet.… jag få kaka stället…..
Jag: *suck*
…varför blir det aldrig riktigt som jag tänkt mig!?
Jag hade ju tänkt att alla ljus skulle se ut som små kakor med glasyr på…. men klant-tant provade att hälla stearin direkt från byttan för att glasera. Det gick ju givetvis inte så bra utan det drällde överallt.
Varför var jag tvungen att prova på typ 20 ljus innan jag kom på den smarta idén att ha på toppingen med en tesked?
Tänk nån gång!
Nu har jag smält så in i helvete mycket stearin så jag vet inte vad jag ska göra med den. Kakformarna är slut och jag letar efter bra ljusformar överallt!
…..det här är så jäkla typiskt mig!
Men det märks väl inte? Ni ser väl inte alls att en mormorsruta är alldeles plan och slät?
Ni ser väl inte att de andra rutorna är väldigt knöliga?
Nä, jag tänkte väl det.
För jag har ju inte alls virkat helt åt helvete fel tidigare och upptäckt det ikväll, när jag av en ren slump virkade rätt och såg skillnaden.
Just det. Bara tyst och virka vidare….
-Gör om, gör rätt….. gör om, gör rätt…. gör om, gör rätt….
Mumari rekommenderar…..:
-Om du har för avsikt att virka en hel stor och mysig pläd att vira in dig i framför tv:n…..
Vänta inte för länge mellan mormorsrutorna så att du hinner glömma bort hur man gör.
Jag var inne och snokade hos Style and life by Leia, och blev påmind där om min tänkta filt!
Nu så, tog jag fram min virkning! Hela fyra rutor har jag fått till minsann
Hur många kan det tänkas gå åt till en stor filt? 300 stycken kanske?
Hm….. det kanske räcker med en liten filt att värma fötterna i…… 50 stycken…..?
….en grytlapp kanske…?
Ujujuj…. kommer jag nånsin bli klar? Tack Leia för att jag fick lite ny inspiration hos dig!
Nu minsann, hänger vi med i världen igen här i MumariBo!
Jag fick spunk för x antal månader sedan på allt tv-tittande….. jag sa upp alla kanaler utom baskanalerna till tv:n. Av någon anledning kunde vi då inte få in ettan och tvåan heller då, förrutom med väldigt dålig mottagning. Men det fick vara så, vi liksom vande oss och tittade inte så mycket på tv. Men nu har jag minsann beställt så vi kan se alla kanalerna igen!
Jag kände själv att det skulle vara skönt nu när hösten och vintern kommer.
Men blir det för maniskt tv-tittande, då rycker jag ut kortet igen, ha, så det så!
Men jag undrar fortfarande när det ska komma en kanal som sänder vettiga barnprogram? Dagens barnprogram är hemska….. vad var det för fel på Fablernas värld och TinTin? Och Dårfinkar och Dönickar?
Förövrigt så har jag varit totaldäckad mitt på dan, spytt av migränen och tyckt synd om mig själv. Mitt i allt ringde Alfreds fröken och sa att han hade missat skolbussen, så det var bara att klä på Loke, klamra sig fast i ratten och åka till skolan och hämta Alfred det. Timing….
Nu känner jag mig lite bättre i huvudet igen, så jag ska sätta fart med maten. Det blir barndomsnostalgi till middag; Fattiga Riddare!
….jaha…! Det ska hålla på och vara en sån där dag idag? Det ska jävlas?
Efter tredje koppen kaffe alá rävgift går jag över till starkare grejer, typ Ipren….. HATA huvudvärk! Jag har också lyckats knocka min egen haka med hörnet på en byrålåda. AJ. Det var ett vasst hörn….. och det gav mig Guns N’Roses ”Knocking on heavens door” på hjärnan.
Byrån, eller rättare sagt chiffonjen hämtade vi hos svärmor och svärfar igår, dom hade planerat att elda upp den eftersom den är så ful. Men det kan alltid lite färg ändra på!
Nu på morgonen har jag knåpat ihop en header och bakgrund till JonasHsvenssonS dotter Emme. Kika in där och tyck till! Jag har dessvärre en sån där dag idag när allt, precis ALLT känns jumbofult och gräsligt, så jag får bedöma mitt verk en annan dag.
Precis när jag var klar och hade skickat headern så dog dessutom bredbandet. Telefonkö i en timme till Telia….. det är tydligen ett stort fel i vårt område (borde vara i skogen alltså)….
Tur att jag har mitt mobila bredband, även om det är vansinnigt långsamt.
Nu ska jag elda lite mer i spisen, typ premiäreldning idag för denna säsong! Elda är roligt! Ibland slänger jag in saker som inte kallas för ved, och myser av förtjusning när det fjuttar igång. Lite rubbad är jag…. bara lite….
Ha! Loke har passerat kontrollen!
Delvis gallskrikande, men ändock passerat med beröm
Han var givetvis hur blyg som helst och vägrade först att prata. Jag anade att det skulle bli så, så jag filmade honom när han lekte i väntrummet först, som ett bevis liksom, att han minsann kan prata om han vill.
Men jag behövde inte visa upp beviset, efter ett tag så lossnade det för Loke. Tyvärr lagom tills han skulle få vaccinationssprutan…. och då var det ju inte så roligt längre…. han sprattlade och skrek så Tant Bvc stack sig i fingret….. vi skäms lite nu…
…jag hatar min röst på film…..
Loke blev lite gladare när vi kom hem och han hade fått ett par egna arbetsbyxor med posten!
”Samma pappa har” sa Loke och hoppade i byxorna. Nu är han sååå tuff så!
……nu är ju jag lite som Drottningen….
….som varken rapar eller fiser eller går på toaletten eller har kroppsliga problem.
Men OM jag inte hade varit som Drottningen, då hade jag haft super-duper-mega-ont i pms-magen nu så jag nästan hade svimmat och dött av blodförlust.
Nu ska jag klä på min vilde son och försöka få en ok-stämpel i rumpan på honom på treårskontrollen.
…..och om jag inte hade varit som Drottningen hade jag ju kunnat passa på att dö av blodbrist då när jag ändå är nere på vårdcentralen.
DET hade varit en hejdundrandes planering det.
God morgon!
Vardagen är tillbaka och allt är som vanligt igen.
Det kliar lite i mina pysselfingrar, jag måste hitta på något…. igår sydde jag två kuddfodral av linnehanddukarna jag köpte på loppis. Snart så…. kan man knappt ana att sofforna är Ikeas basic skinnsoffa
Normalt folk tycker antagligen att skinnsoffor är top-of-the-line, men jag tycker mest att dom är praktiska, och väldigt omysiga!
Jag köpte ju en bit fuskfårskinn i lördags, det fick ligga på sittkuddarna till sofforna, och med alla kuddarna nu så är dom riktigt sköna!
Jag ska sy fler kuddar men jag tror inte jag har nå mer innerkuddar att stoppa i så det måste införskaffas först!
Loke-liten ska på treårskoll idag. Det är alltid lite nervöst, han kanske inte vill visa för Tant Bvc allt han kan….. vi övar hemma…:
-Loke…. vad heter du?
-Loke!
-Bra… hur många år är du?
-Tleee ååår!
[passed?]
Jag minns faktiskt inte alls vad dom ska göra på treårskollen…. men tvåårskollen har jag färskt i minne. Då gick det inte att föra ett vettigt samtal med Tant Bvc, och ännu mindre med Loke, för han var arg som ett bi och bokstavligen gallskrek av ilska över gud-vet-vad!
Hoppas på att han kan uppföra sig som ett barn idag!
