Spökas i Mumaribo
Kvällens.
Jodå, det har spökats lite här i Mumaribo. Ellen har varit på Halloweenfest hos en kompis, utklädd till någon slags läskig häxa. Jag sminkade henne så jag nästan blev rädd själv ;)
Givetvis skulle lillebrorsorna också bli målade då. Loke ville vara ett snällt monster och Alfred ett farligt.
Annars så tycker jag mest att Halloween är för mycket reklamjippo. Vi firar inte hellr särskilt på Alla Helgons vis. Jag föredrar att tända ljus för kära saknade hemma…..
Men det är klart att barnen ska få spöka till det om dom vill!
Nu sover alla småhäxor och småmonster, själv är jag sjukt trött och funderar på om vi ska hitta på någon rolig utflykt i morgon med familjen.
Hoppas ni har en fin kväll! Firar ni på något speciellt sätt i helgen?
Mumari jublar apatiskt
Igår när vi kvällsfodrade djuren i mörkret kom mannen åkandes till mig med traktorn….. han öppnade dörren och sa åt mig att hoppa in…. på ett sånt där sätt som han gjorde förrut. Så där kryptiskt att jag fylldes av en barnslig förväntan och trodde att han hittat ett litet djurbarn till mig. Kanske en liten ekorre, eller en liten rävunge som behövde lite kärlek.
-Kom här, så ska du få se….. sa mannen mystiskt.
Det var så mörkt ute så man såg just ingenting ut genom traktorn…. vi åkte runt hela gården, till baksidan.
Mannen pekade; -Där! Ser du!?
Nej, jag såg inget, mer än att grannarnas utebelysning var tänd….
-Jo, men titta noga! Ser du inte?!
Jag kisade och ansträngde mig…. nä….
-Grannarna har byggt en riktig Monstertruck! jublade mannen entusiastiskt.
Jo, minsann, det hade dom *mumari jublar apatiskt*….. men var är min ekorre?
Om hunden & glassgubben
Jag har aldrig sett någon kasta pinne med en sån inlevelse som glassgubben. Jag är imponerad.
Hunden har vankat av och an, in och ut den senaste timmen utan att jag begripit varför. Tills jag hörde Glassbilens gräsliga melodi och Dumper tjöt av lycka och kastade sig mot ytterdörren.
Han sprang som en besatt fram till Glassbilen på gårdsplanen. Det var en ny glassgubbe igen.
-Hunden är inte farlig, han är bara som en stor och oförståndig bebis! vrålade jag medan jag skyndade mig fram.
Glassgubben skrattade och tog fram en stor superhandske som han klädde på sin hand. Han grabbade tag i en överdimensionerad pinne och kastade den åt lycklig Dumper.
Igen, igen och IGEN. Han kastade pinnen så hårt och långt att jag oroligt funderade om hans glassarm skulle följa med pinnen i luften.
Vanligtvis brukar glassgubbar ha bråttom här ifrån, men den här glassgubben pratade glatt om Fem Myror är fler än Fyra Elefanter och Björnes Magazin, samtidigt som han superkastade pinnar åt min hund.
När jag handlat tog han fram en extra glass till Dumper, tog ett tag om mina axlar och tryckte till hårt och bestämt; -Ha nu en underbar kväll! sa han med extrem inlevelse.
Som om han kände på sig att jag just behövde en stark lyckönskan om en underbar kväll idag, att jag behövde ryckas upp.
Jag är lite förbryllad …..och hunden är trött nu.
Skuggor…
…när solen låg på.
Grattis Läppen
Ujuju, jag somnade till på soffan en stund. Varför får jag ångest BIG time av det?
Känner mig betydligt piggare nu i alla fall, efter en dusch.
Jag kom på att jag och min läpp liksom kan jubilera lite idag! Det är ett år sedan jag lät en karl i dreadlocks misshandla och perforera den med en nål. Ett år sedan min ålderskris liksom gjorde sig komplett.
Och idag känner jag mig äldre än nånsin….
Jag har faktiskt inte ångrat mig en enda gång att jag piercade mig.
Så grattis Läppen *fanfar*! Vad vill du ha i present? Ett läppglans eller att pratmunnen ska hålla tyst ett tag?
Headerverkstad
God morgon!
Usch, jag gick och la mig sent igår, för att vara jag. Sjukt seg och trött idag.
Jag satt och gjorde en header till min vän Mias blogg, i väntan på att hon ska överge blogspot för WordPress?
Det finns inget bättre, Mia, kom över till den ljusa sidan!
Nu på morgonen har jag hämtat ved och gjort upp eld. Så att det ska bli tillräckligt varmt inne för att jag ska känna för en dusch.
Annars så är huvudet ner och fötterna upp, hoppas det går att duscha bort!
Grädde och Inga-Sylt
En av Lokes leksakshjullastare körs av Grädde.
*Tut-tut-brum-brum, här kommer Grädde!*
Vi frågade lite fint om han kanske menade Fredde? -Neeej! GRädde. sa Loke bestämt.
Ja, varför inte? Varför tycker jag att det skulle vara konstigt för?
När jag var liten trodde jag på det bestämdaste att mamma och pappa hade ett kompispar som hette Inga-Sylt och Lasse.
Jag skojar inte, jag trodde det på riktigt. Och hävdade det pinsamt länge.
Herr Pumpa
Inte för att vi direkt firar Halloween i vår familj, men man kan ju alltid ta tillfället i akt och göra en pumpagubbe!
Det är vad jag och mina småpojkar har pysslat med.
Eller rättare sagt, dom har tittat på och ojat sig och äcklat sig över allt slime som jag krafsat ur den stora pumpan.
Vi får se hur länge Herr Pumpa lyser innan han säckar ihop.
Volanger rules
Maja har lärt mig en fin sak.
Om man, som man ofta har, har lite häng här och där sen man fick barn, så heter det inte att man har valkar.
Det heter att man har volanger. VOLANGER, glöm aldrig det.
Mammahjärtat ♥
Ojojoj, mitt mammahjärta♥ blöder för Loke.
Vi har varit på vårdcentralens provtagning. I en och en halv timme!
Jag förklarade för sköterskorna som skulle ta blodprov på honom hur svår han kan vara, så dom såg till att vara två stycken.
Trots emlasalva i armvecken så blev det katastrof. Loke satt i mitt knä medan dom stack. Första gången åkte nålen ut innan det kom något blod. Då satte dom ett band runt andra armen för att hitta en ådra där, Loke skrek hysteriskt och såg helt borta ut på ögonen. Jag försökte trösta och lugna.
Dom hittade ingen åder där utan återgick till första armen, efter en lång kamp stack dom, men träffade inte rätt.
Jag blev yr och höll på att tappa balansen, Loke grät och hulkade, och sköterskorna gav upp.
Jag fick bli tvungen att lägga mig ner ett tag, jag är lite känslig. Loke skakade i hela kroppen och såg så chockad ut att jag blev rädd.
Av sköterskorna fick han saft och en liten groda. Vi ska tydligen åka till Akademiskas barnmottagning i stället för att ta prover.
Usch, det var hemskt….. det tog sån tid och Loke skakade i nästan en halvtimme efteråt!
Vi åkte till affären, jag hade lovat Loke en leksak efter blodprovet (som visserligen inte blev av). Loke fick en liten snöskoter, en plasttraktor och så köpte vi med oss massor av fikabröd hem.
Så nu är vi nyfikade, jag och alla barnen, och jag ska kolla upp när vi ska åka till sjukhuset för provtagning.
Det betyder inte att jag är dum…
Det sitter en råtta i fällan i köket nu.
Jag beklagade mig för mannen igår, skandal att affärer kan sälja så sjukt dåliga råttfällor med färdigt bete. SOM MÖSSEN INTE ENS VILL HA!
Mannen konstaterade att jag inte fattat att man skulle ta av ett litet runt lock för att betet skulle komma fram till mössen….
Det betyder nödvändigtvis inte att jag är dum på något sätt. Jag hade förmodligen bara lite mycket i huvudet så jag inte kunde ta in informationen som tydligt stod på förpackningen.
Nu ska jag sätta klistermärken med emla i Lokes armveck, vi ska iväg till Vårdcentralen och lämna prover på morgonen.
Hur tänkte dom?
Uff. Stressig eftermiddag.
Hämta ved, elda, plocka morgonens disk. Sen snabbt iväg och handla med en Loke som är absolut skittrött på att åka bil.
Varför är inte dom dära mini-kundvagnarna förbjudna i affärer? Hur tänkte dom när dom uppfann sånna? Att det skulle underlätta för föräldrar?
Har rikspuckot som kom på idén med minikundvagn själv testat att dra en sådan proppfull med varor genom hela affären när ungen tröttnat? Va! Va?
Visserligen är det sällan man får en proppad kundvagn för endast ett par hundra DÅ snackar vi storhandling ;)
När handlingen var avklarad bar det av för att hämta barn ett, och därefter barn två.
Jo, vi bor på landet och har alltid minst 3 mil I ENA RIKTNINGEN.
Efter handling och barnhämtning uppstod det vanliga kvällskaoset, jämförbart med det dagliga morgonkaoset, då allt möjligt ska ske samtidigt.
Resultatet blev i alla fall tacos och jag har ätit tills jag storknar.
Nyss är vi inkomna från kvällsfodringen av djuren, då är det Jag och Morakniven liksom.
Nu kaffe och Bonde söker fru.
På stan med Maja
Hemma igen efter en tur på stan med Maja och hennes söta Neo.
Jag blir alltid lika vimsig när jag är i stan, och ser inte skogen för alla träd.
Men jag lyckades handla en top, en LILA! Och en stickad tröja, jeanstights och ett par totalt klacklösa stövlar.
Otippat, jag klär mig sällan i färg, särskilt inte lila, och jag går aldrig utan klack!
Men för att ta hänsyn till mina fötter så kände jag att jag var i behov av ett par utan klack.
Jeanstightsen är ljusgrå, och fick visst mina lår att se… hrrm… aningens större ut.
Nästa gång ska jag tänka SVART.
Det var en mycket trevlig dag på stan i allafall. Skönt att komma iväg hemifrån en stund!
Nu ska jag strax sätta mig i bilen igen och hämta Alfred och handla mat.
Ellen ska hämtas senare så det blir en del åka!
Over and out!
God morgon
En frostig morgon!
Tänk vilken skillnad på några grader! Två plusgrader och allt ser grått och trist ut. En minus och det ser genast fräschare och klarare ut!
I morse så rusade jag ner till köket för att kolla mina nyinköpta råttfällor som jag placerat strategiskt, jag var bergis på att jag skulle ha fått napp…..
Men icke. Kanske råttan sover om nätterna?
Igår när jag lagade mat så såg jag råttan kika ut från sitt hål vid vedspisen, jag hade fan ögonkontakt med den! Och mellan oss stod fällan.
Råttan verkar inte bry sig om något, att jag slamrar i köket, att hundarna rumsterar runt eller att barnen tjoar. Den uppfyller med andra ord alla kriterier för att klara av att bo i vår familj.
Idag ska jag skjutsa Alfred till en kompis, sen funderar jag faktiskt på att åka till stan, bara jag och Loke, och strosa runt lite.
Maja? Vad gör du idag? =D
Kvällsaktiviteter
Dottern sover över hos en kompis en natt till, så det är jag och typiska pojksysslor i kväll.
Någon som kan urskilja vad mannen lagar?
Hos Bajsdoktorn
Jag har aaaalltid gott om tid. Ända tills jag helt plötsligt ska åka. Och vedgubben ringer mitt i allt och säger att han är på väg med ett lass ved. Och jag kommer på att jag måste hinna ta ut pengar till honom. Och så måste jag klä på Loke. Och sminka mig.
Och det ska jag hinna på -3 sekunder innan jag ska vara med Loke på vårdcentralen.
Jag hann allt utom att sminka mig. Vedgubben fick jag möta upp nere i samhället vid minuten. Jag kastade åt honom pengarna och talade om vart han skulle lägga veden, och att om han såg två galna hundar studsa i fönstret så skulle han bara vända sig om och se åt ett annat håll.
Så vida dom inte tog sig ut genom fönstret. Men då ville dom nog bara ha en kram.
Att gå till doktorn med en treåring är inte alltid så lätt. Speciellt inte när det är en bajsdoktor som ska försöka tala om för treåringen att man måste äta frukt och grönsaker och och gå på toaletten regelbundet.
Loke tyckte att den där bajsdoktorn var så dum att jag råkade lova Loke en Byggare Bob-tidning på affären som plåster på såren.
När vi väl kom till affären trodde Loke att han fick handla allt själv som han ville. ”Snäääälla mamma, tjöpa den chipsen då?” och så säger mamma nej…. ”…men ÅÅÅÅHHH” suckar Loke. ”Då jag ringa pappa, säga jag blir saktiskt leschen! Mamma inge schnäll mig.”
Och mamma suckar och fortsätter handla. ”Men mamma…. kan i alla fall tjöpa lite grädde till Lote!” grinar Loke hulkandes. Då råkar mamma skratta och undra vad han ska med grädden till. Och när han säger att han ska dricka lite i ett glas så skrattar mamma ännu mer. Och Loke blir så arg så hans ögon skjuter ut knivskarpa blixtar.
Vid det laget har Loke glömt att han skulle få en Byggare Bobtidning och det spelar ingen roll hur mycket jag påminner honom. Och när vi väl kommer fram till kassan och tidningarna så finns det ingen Byggare Bob-tidning. Och ingen annan duger.
Jag fick släpa ut en mycket besviken Loke från affären och åka vidare till kiosken. Dom hade i alla fall en Bilar-tidning.
Friden är återställd. Kanske för att Loke somnade i bilen efter att han fått tidningen, och sover än och är omöjlig att väcka. Kanske är det precis därför friden är här.
Eller så är det för att jag äntligen eldar med sprakande torr, äkta märkesved.
Tävling: Vinn Krusellväska
….jo, vi fick ju en hel del fint i Goodiebagen på Veckorevyns Blog Awards.
Bland annat en riktigt fin och exklusiv liten mobilväska från Krusell. Nu är det så att jag är ganska så säker på att jag inte har någon användning för en mobilväska och tänkte att den kanske kan glädja någon annan av mina läsare?
På köpet slänger jag med ett armband och en singel med Backstreet Boys också, Mumari lyssnar inte alls på sådant.
Vill du vinna detta till dig själv eller kanske för att ge bort så ska du berätta varför du ville gå på Veckorevyns Blog Award eller varför du INTE ville gå på Veckorevyns Blog Awards.
Roligaste motivering vinner både väskan och ett smile från mig :)
Länka också till tävlingen i din blogg med bilden samt lämna en kommentar här med ditt inläggs url, så jag vet att du är med!
Länka till den här dressen: http://mumari.com/?p=6559
Tävlingen avslutas den 8 november klockan 00.00.
den dära musen…
Jag har två stora hundar.
Jag har en mästerjägare till katt.
Och ändå springer det en mus på diskbänken!?
Utan att skämmas för sig det minsta!
Först när jag slet fram kameran kilade den undan lite slött, gömde sig så där lite grand i ett skrymsle till vedspisen.
Strax ska jag åka och handla superråttfällor! Helst såna som dom inte kan springa iväg med, för jag tycker det är väldigt otrevligt när hela fällan plötsligt är borta.
För tillfället har jag ställt upp katten på diskbänken.
….men det känns som om hon inte kunde bry sig mindre….
Tänk om
Tänk om…..
Jag vaknar och sätter mig upp i sängen i samma sekund som jag slagit upp ögonen. Jag hoppar jämfota ner för trappan och kör motorcykel in till soffan *ööööörrrn-örn-örrrrn*.
Jag hoppar upp i soffan och börjar genast sjunga med i SkrikDoras konstiga sånger som visas på tv.
När Dora har skrikit klart vill jag gå ut och leka, klär på mig en t-shirt, vantar och gummistövlar, och vrålar att jag ska ut så ingen i familjen missar mig. Och vart jag än ska så springer jag….
….och klockan var inte ens halv sju. Tänk om….
Så jävla osannolikt. Och kaffet är slut…
(Foton från i våras, ingen armolycka igen)
Fika med Maja Piraya
Jo men go’kvällens.
Jag har varit hos Maja och hälsat på idag. Eller rättare sagt i hennes blivande bostad, i huset som ska vara färdigrenoverat och inflyttningsbart om ett par veckor.
Maja bjöd på ljummet kaffe till fikabrödet jag snabbhandlade på macken, och sen satt vi hennes gäststuga på en varsin stol och fikade, pratade och fikade. Med en randig servett som bordsduk. Jag uppskattar när vänner gör sig till lite extra sådär för mig =)
Det var en trevlig fikastund, jag vet inte vart tiden tog vägen, huxflux var det kväller och dags att åka hem.
Men jag hoppas det blir fler gånger! En finfin skylt fick jag av Maja också, och skamset känner jag att jag inte tackade ordentligt för den! Så jag gör det nu, här: TACK Maja! Den ska få sitta på ett noga utvalt ställe =)
Nu har jag precis kommit hem och gjort upp eld i spisen, dags för middag. Ellen är hos en kompis och ska sova över så det är bara jag och pojkarna hemma!
Bebisapan
RSS Blogroll
© 2010 mumari
Videos, Slideshows and Podcasts by Cincopa Wordpress Plugin
