Underskattade
Nov 30, 2009 Barnen
Loke underskattar ofta oss föräldrar. Han tror att vi lever i en bubbla, i en varsin bubbla för att vara mer exakt.
Jag pratar med mannen i telefon när han är på väg hem. Senare, vid matbordet:
Jag: Blabla bla-babbelibla.
Mannen: Blababbelblabla *instämmer*
Loke: Tyst mamma! Nu jag ska prata pappa. B’rätta saker s’tår du!
Jag och mannen: *tystnar*
Loke: *tillgjord konstpaus* Pappaaaa! Mamma PRATADE med dig I TELEFON! Du åkte bilen dådå! *sensationellt*
Mannen: VA!?
Loke: Jaaaa! SÄkert! Var så!! *lyrisk över att ha berättat ett sådant scoop*
Jag och mannen: *tillgjort förvånade*
Han har koll han, Loke, minsann….
För övrigt så hjälpte migränsprayet mot huvudvärken! Helt otroligt. Men vissa bieffekter verkar det ha. Jag känner mig konstigt tung i kroppen, sådär varmkall på ett konstigt och flummigt avslappnande sätt. Jag känner mig som Katt-Kerstin i Heja Björn!
Strax ska vi dricka lite glögg och fascineras över Ullaredsfenomenet och ilskna Grannar!
2 puffar–>200 spänn
Nov 30, 2009 Allmänt
Jag har bränt 200 spänn på nässpray. På TVÅ puffar. När jag åkte och handlade för en stund sedan så svängde jag in på apoteket för att köpa den där migränsprayen som jag sett reklam för.
Inte fattade jag att det bara var två doser i den! Med tanke på priset så borde den vara jävligt bra. Jag har vaknat med huvudvärk i tre veckor nu och börjar bli trött på det. Hjälper sprayen så var det värt de två hundralapparna, garanterat.
Jag testade den för en stund sedan, men jag tror det är för tidigt att säga om den hjälper, än så länge känner jag mig mest varm i skallen.
När jag kom ut från affären hade det ironiskt nog parkerat en exakt likadan volvo brevid vår bil, i samma färg. Jag ser det som ett hån, den volvon var kritren, det kan man inte riktigt påstå att mannens är. Lite störigt. Vore jag ägare till den rena bilen hade i alla fall jag fnissat lite föraktfullt.
I morgon ska jag köra bilen till verkstaden, sen på onsdag ska jag åka och besiktiga den. Jag åker alltid på att besikta våra bilar! Jag är bergis på att bilprovningen hittar miljardes-biljoners fel på bilen, mannen säger att det kommer att gå kanoners.
Jag tycker att han i alla fall kunde vara ärlig i det avseendet, jag menar, hur kort kjol ska jag bli tvungen att ha?
Framförhållning liksom.
Nu ska jag duka fram maten, sen ska jag gå ut igen och därefter förhoppningsvis få en lugn kväll framför tv:n, jag har till och med köpt glögg!
*Videoblogg* Trälar på liksom..
Nov 30, 2009 Allmänt, Djuren, Videobloggar
….ja…. vad är det att blogga om idag? En dag som alla andra. Filmen sammanfattar på ett lättförståeligt sätt hur min dag sett ut hittills….
Eftersom jag inte hade något barn med mig fick Dumper följa med, så blev hans dag gjord, han älskar att åka alla fordon!
Skitig som få, jag är inte rädd för att gå ut och bli smutsig i alla fall, jag vet ju att jag åtminstone blir lite sötare när jag fått ta en dusch när jag kommer in ^^
Tags: balar, balklämma, blå, dumper, ford, kellfri, köra, skit, smuts, söt, traktor
Blir det snö till jul?
Nov 30, 2009 Allmänt
Jag kan verkligen inte fatta att det snart är jul.
När jag var liten var det snö på vintern. Som man fick pulsa i. Och det var snudd på att man fick åka skidor till skolan, 2 mil, I ENA riktningen!
Jag är så sjukt less på det här vädret nu så jag får superspunk!
Snart är det galoscher till hundarna som gäller, det är ingen mening längre att torka golvet, ett fint lager lerdamm ligger alltid som en hinna över golven. Jag är less-less-less.
Varenda morgon när jag vaknar så liksom väntar jag på den där barnsliga glädjen, att titta ut genom förnstret och få se att det är vitt överallt!
Kommer det bli någon snö till jul? Vad tror ni?
Mu –>Befordrad
Nov 29, 2009 Allmänt
Jag kan köra traktor. Och jag kan köra ut rundbalar. Jag gjorde alltid det förut. Det var bara väldigt längesen och med en annan traktor.
Vi har och har haft hemskt mycket att göra här på gården senaste tiden. Därför blev jag idag befordrad. Från att åka med i traktorn och hoppa ut då och då och göra nödvändiga saker, till att köra traktorn själv och fodra själv.
Jag kan inte riktigt minnas att det fanns så här många spakar sist jag körde. Mannen förklarade:
”Det är plätt-lätt! Dra i den spaken bakåt, samtidigt som du gasar, slår en knut på dig själv, trycker på en hemlig knapp, knyter fast den andra spaken här, växlar mellan hare och sköldpadda, backar, svänger, knyter upp dig själv, kör framåt, tar balen, släpper balen, drar i en annan spak och….. ja, du fattar.”
Jag bad honom vänligt men bestämt tala som man gör till ett barn.
”Du får prova dig fram, det är då man lär sig bäst.”
Jag har väldigt svårt att lyssna på instruktioner, jag börjar lätt tänka på annat och blir förvånad när jag upptäcker att instruktionen är färdig, och jag är för otålig för att fråga igen.
Jag har också ett lite lätt hetsigt temperament. Jag blir komplett tokig när jag inte riktigt klarar av det jag vill rent praktiskt. Jag når inte ens kopplingspedalen på den dära blåa traktorn. Jag får stå upp när jag kopplar och ska precisionsköra. Jag har hoppat ur traktorn och vrålat av ilska sjuttioelva gånger och tittat på de satans ensilagebalarna när dom legat som oformliga sackosäckar efter att jag tappat dem.
Halmbalarna klarar jag ju galant jue!
Skam den som ger sig, nu kan jag. Och jag har fortfarande en ilsken puls på ungefär 390.
Vi har gjort tusen andra saker idag också, det blir mycket skit-och-bond-prat här just nu. Jag har åter igen blivit jagad av den galna tjuren, vi har tömt brunnen och kört ut stinkande vätskor på åkern och donat.
Om det ändå kunde bli minusgrader snart så att marken fryser till så vi slipper denna lera!
….mannen läser mitt inlägg och tröstar mig med att dom, JUST DOM balarna som jag skulle ta var svåra. HAN tappade dom MINSANN också då och då.
Jag ÄR mamma
Nov 29, 2009 Allmänt
Jag har skjutsat mannen för att han skulle hämta hem ytterligare en traktor (nou igeen?). Vårt traktorfixerade minibarn åkte med och valde givetvis att åka med mannen i traktorn hem i stället för med mig i bilen.
Det gav upphov till konstigheter för min del. Först jublade jag! Jaaa! Jag kan alldeles tok-ensam gå in på Karlssons och shoppa! Karlssons är som vår del av Sveriges Ullared, bara mycket mindre. Och teoretiskt sett mindre skit.
Jag parkerade bilen, stod ett tag brevid bilen och fläktade lite med dörrarna. När jag kom på att det faktiskt inte var någon mer som skulle hoppa ut, stängde jag och låste och gick mot ingången.
En otäck, krampliknande känsla spred sig i kroppen. Vad ska jag titta på med det ögat som annars håller koll på barnen? Kan man effektivisera och titta på två olika hyllor samtidigt istället? Vad ska jag göra av mina händer? Vem ska jag prata med?
-Mammaaaaa! Maaaaamma!
*äntligen*
-Jaa! Mamma kommer snart!
-Mammaaaaaaa! MAAAMMAAA!!!
-JAAA! *sluta-skrik-jag-skäms-unge!*
Jag pös iväg, helvete-panik, köp något och åk härifrån Mamma-Mu! Jag ryckte åt mig lite julbelysning och ställde mig vid kassan. Betalade, förväntade mig tjat om godiset som var strategiskt placerat vid kassorna.
Gick ut ensam. Åkte hem ensam.
Jäkla unge! Det var ju inte min unge!
Jag blir lite rädd. JAG ÄR MAMMA. Kanske har jag suddat ut mig själv?
Nu ska jag dra på mig min koskitsoutfit och gå ut, traktorn med man och barn är snart här.
Skitiga jobb goes romantic
Nov 29, 2009 Konversationer, Mannen
Tjohej! Sovmorgon till 8.00! Vad tjänar man på det när man lyckas med att vara vaken till långt in på natten liksom?
Men vi gick och la oss ganska tidigt och tittade på tv i sängen.
Jag: Skulle inte du smörja in mig på ryggen och ge min onda rygg lite ryggmassage?
Mannen: …mmmm. *sprutt-fjutt-splash-med- hudlotion-på-min-rygg*
Jag: Gaaaaah! Kaaalllt!
Mannen: …mmm. *masserar frånvarande*
Jag: …du kan ju massera min rygg då då medan du tittar på ”Skitiga jobb” på Discovery.
Mannen: *asg*
Det är därför han är min man, för att ingen annan i hela världen skulle brista ut i ett sånt gapskratt åt det. Vi sätter ribban för humor högt.
Annars så fikas det första adventsfika här på morgonen, samtidigt som hundarna grinar högt för att dom också vill sitta i soffan och äta bullar.
SkitMumari goes FräschMumari
Nov 28, 2009 Allmänt
Efter en dag ute i regn och lera och koskit var det guld värt med en dusch, en massa ljus tända och en god italiensk plockmiddag framför tv:n.
Jag har fått upp nya adventsljusstakar….. inhandlade i panik på konsum.
Nu dricks det kaffe, lite väl sent för att en Mu ska kunna sova, men det finns en pytte-pillimeters chans att jag får i alla fall en halvtimmes sovmorgon i morgon bitti!
Bonderier
Uff vilken dag.
Jag och traktorn med stor kärra. Jag känner mig mycket liten i traktorn. Jag tror att traktorn ska löpa amok utan anledning, att kärran ska välta eller att jag helt plötsligt ska blanda ihop gasen och bromsen.
Nu gick det ju bra, trots allt. Det var mest en evig väntan på att lasset skulle bli fullt så jag kunde åka tippa dyngan på åkern.
Jag känner mig i alla fall lite stolt över att jag lyckas backa och vända och ha mig så pass smidigt ändå, jag menar, jag är ju tjej 
Det är ytterst sällan som jag klarar av att bjuda på en bild av mig själv helt osminkad….. enjoy, jag kanske tar bort den snart!
Bakom kulisserna
Nov 28, 2009 Allmänt, Konversationer
På Max drive-in igårkväll:
Max: Hej-och-välkommen-det-går-bra-att-beställa?
Mannen: Ja… ett Friscomål me…..
Max: Ja-var-det-bra-så? Dricka-till-det?
Mannen: …vänta lite nu här, det ska vara UTAN lök och dressing. Och fanta till det.
Max: Ska-det-va-nå-mer-annars-blir-det-blablabla-kr-i-nästa-lucka-tack!
Mannen: Neeej! Det ska vara en Maxbox m…..
Max: Var-det-bra-så? Det-blir-blablabla-kr-i-nästa-lucka-tack!
Mannen: Neeej, det ska vara ett Maxmål och till d…..
Max: Okej-ska-du-ha-mer-eller-annars-blir-det-blablabla-kr-i-nästa-lucka-tack!
Mannen: *gaaaaaah!* Nej, vi ska ha….
*vi lyckas slutföra beställningen, stänger rutan och åker vidare mot nästa lucka*
Jag: Fy, vilken otrevlig hagga, man måste ju nästan be om ursäkt för att man ska beställa!
Mannen: Ja, verkligen!
*framme vid nästa lucka*
En annan Max: Tänk på att vara trevlig nu då!
Max: Jaaaa….
Vi: *hörde dom vad vi sa???*
Max: *spottar i vår hamburgare när vi inte ser* Smaklig måltid! *ler*
Vi: *åker och äter inte ont anandes…*
