Yearly Archives: 2010

Förrätten är förberedd och blev kanongod. Man måste provsmaka så att man vet och gränsen mellan att provsmaka och att äta är troligen hårfin.
Kräftcocktail med mango och chilidressing. Skitstarkt om man provsmakar en hel sked med dressing, men skitgod om man smakar den ihop med resten.

Snart ska vi stuva in barnen och oss och kräftcocktailen i bilen och åka till makens jobbarkompis och hans familj.

Önskar er alla en trevlig nyårsafton och ett gott nytt år ♥

Man kan ju tycka att man på något sätt ska försöka sova taktiskt, så här på nyårsafton.
Så att man orkar hålla sig vaken till tolvslaget när man annars är van att gå och lägga sig halv nio en vardag.
Man skulle sova ut idag då då, men inte.
Sen klockan halv sju har jag försökt att somna om, eftersom jag ändå fick det för barnen. Men helt omöjligt.

Förrätten maler i mitt huvud. Kan man verkligen köpa något så exotiskt som citrongräs i min by? Va-va-VA?

Lika bästa att åka och handla fortast möjligt. Vi ska visst på systembolaget också. Och försöka hitta fyrverkerier så här i sista minuten.

The same procedure as last year miss Sophie.
The same procedure as every year, James!

En sån här fin fotokrönika skulle jag ha gjort också, men just nu känns det som morgondagens projekt och jag tror att trots Telmas ankomst så var 2010 mycket svartare än 2009.
Men det återstår att se efter en sammanfattning. Så här såg alltså 2009 ut:

(öppnas i nytt fönster)

Make a Smilebox slideshow

Vad trodde jag när jag besökte Ica Maxi klockan strax efter fyra dagen före nyårsafton?
Att jag på något sätt skulle vara själv eller?

Herregud vad det var tusentals hänsynslösa människor som var beredda att slåss för sina liv för att få den sista hummern och oxfilén och baguetten och tomteblossen.

Och där kliver jag in. Direkt från skogen liksom. Och så när som på 2 sekunder hinner jag bli helt dum i huvudet. Jag har en lista. Jag ska inte handla jättemycket. Jag har inga barn att hålla reda på förutom Telma. Ändå så fattar jag inte vad jag ska handla. Jag läser om och om och om och om igen och börjar ranta fram och tillbaka i affären.
Stannar och stirrar på alla galna människor som sliter i allt som om det vore den sista maten som fanns i hela världen. Alla människor kryllar precis överallt och jag har hjärnsläpp.
Det hjälps inte att jag har en lapp där det står vad jag ska handla. Jag fattar ändå inte.
Jag lyckas tillslut pricka av ungefär hälften på min lista och tänker sen att det får kosta vad det vill i min affär hemma på landet.
Det är värt det. Bara för att få slippa den här stressen. Jag är inte van med massor av människor. Jag har nog blivit en slags enstörig skogsmurvel i Mumaribo.

Imorgon ska jag handla resten, på min gata i byn. Synd bara att jag inte kan lämna tillbaka de där tightsen i hundbajspåseliknande tyg där, som jag köpte i ren förvirring på Lindex bredvid Maxi.
Jättesynd.

Vi har blitt sjusovare!

För en stund sen vaknade jag och alla barnen snarkade fortfarande hej vilt.
Enligt mina planer skulle vi redan vara på väg till svärföräldrarna.

Men, men. Motorvärmaren måste sitta i en stund, annars startar inte bilen, så det är bara att vänta på det.

Hur tänkte jag förresten igår?
När jag skrev att medan min bil blir lagad så kan jag åka och handla i stan?
Det är liksom en grej till bromsarna som ska lagas.
Som om svärfar kunde ta loss den från bilen och sitta och laga den hemma medan jag och bilen åker i väg?
*ruskar på huvudet*
….tjejer liksom. Blonda.

Härligt!

Om en stund har jag frysen full av långhårigt kött igen!
Denna gång från en Highland Cattle som jag INTE kände när den var i livet, så då ska det väl gå bra att äta det fast jag är riktigt fjompig ibland ^^

Det är genom snälla Petra jag har köpt det!

Sen har jag insett att det inte är nyårsafton i morgon. Jag trodde det i ett förvirrat ögonblick när jag skrev mitt förra blogginlägg.
Så nu är det lugnt, jag hinner hitta på och laga förrätt i godan ro!

Fattar inte riktigt själv hur jag kunde snurra till det så. Jag vet ju att jag ska åka till svärfar i morgonbitti för att han ska laga lite på min bil.
Och medan han gör det kan ju jag passa på att åka och handla inför nyår på Maxi.

Så blev det liksom kanoners i slutändan ^^
Huvudet upp och fötterna ner igen liksom.

Eugene

Jag berättade för Loke för ett tag sedan att vi ska till pappas jobbarkompis på nyårsafton.

Loke: Jaha, finns det barn där?
Jag: Ja, vi har varit där i somras, dom har ju en pojke som heter Hugo.
Loke: Jahaaa! Är han också gul?

En av Lokes favoritfilmer just nu är djungeldjuret Hugo.

Jag har fått äran att göra förrätten till nyårsmiddagen. Fria händer.
I Mumaribo sysslar jag  oftast inte med förrätter.
Jag är dessutom så jobbig att jag inte äter saker som är för ihopblandat typ som en moja av grädde och räkor och rom och pepparrot och majonäs och ägg och sånt.
Och det är ju en fördel om jag kan tycka om vad jag ska laga?
Jag har överhuvud taget ingen riktig aning om vad man brukar äta till förrätt. Det är ett tecken på att jag är ungdomlig. Intet ont som inte har något gott med sig liksom.

Jag ska helst ha kommit på vad jag ska laga om 40 minuter eftersom jag åker till affären då. Och hummer kostar antagligen 10 gånger så mycket i våran by än vad det gör på en gata inne i stan.
Antagligen kommer jag på vad vi ska göra till förrätt två timmar innan vi ska åka i morgon och får panik och alla affärer har hunnit stänga utom kiosken så jag får köpa med mig ett gäng mosbrickor.

God morgon!

Idag är det ingen bra dag säger Telma. Det är bara gnälligt.
Jag vet inte om hon kanske är på väg att få Lokes feber?
Loke hade feber hela dagen igår men var ganska pigg ändå. Idag verkar den vara borta.

Strax ska jag skjutsa Alfred till en kompis, och då ska jag passa på att slinka in i guldaffären för att höra om dom kan ändra storleken på mannens ring.
Jag hoppas att jag kanske kan få låna hem ett ringmått tills i morgon så vi kan mäta mannens finger ordentligt!

Kalla mig gärna en skitdålig och missunnsam förlorare. Jag erkänner. Jag är det. Jag ville vinna.
Den där fototävlingen som City Network hade ordnat.

City Network Hosting AB is sorry to let you know that you did not win
the Fototävling: Jultema.

Hej!

Tack för att du deltog i vår fototävling med temat jul. Denna gång var det tyvärr inte du som vann. Håll koll på vår Facebooksida – http://facebook.com/citynetwork för fler chanser att tävla om fina priser.

Återigen stort tack för ditt deltagande!

Özgur Bal
City Network Hosting AB

Tadaa!!

Jaja, jag kan ta att jag inte vinner, jag blev bara ytterst förvånad när jag såg vinnaren och insåg att jag fattat fel? Att jag missat poängen med hela tävlingen?
Att det var en teckningstävling!
Herregud vad skitmycket jag hade missat det.

Eller är det kanske bara ett litet hån mot de som faktiskt besvärade sig med att slita fram kameran?

Jag vet, dålig förlorare, det luktar gammal räv här.