Ni undrar väl hur jag mår nu? När jag är sådär på tjocken?
För man undrar ju alltid det och sen när man får höra att den välsignade mår illa och spyr och har ont i ryggen och så där, så tänker man lite att ”va sjutton, det är ju ingen jävla sjukdom att vara gravid! Bit ihop kvinna!”
För så tänker ju jag med och tänker samtidigt att jag minsann har tre barn. Och såååå farligt var det ju inte.
DET ÄR DET SOM ÄR SJÄLVA GREJEN!
Man glömmer bort! Kroppens finurliga förökningssystem är programmerat så.
För annars så hade jag och du och pruttonhundra andra bara haft ett barn.
Men nu, nu är jag minsann beredd att skriva under på att graviditet kan jämställas med att vara sjuk.
När man står och ska betala i affären och kallsvettas och ber en stilla bön om att få slippa kräkas just då och där, då kan man skriva under på att det är en sjukdom. Just då.
Och när ryggen och höfterna skurit och totalt förlorat sin funktion.
Och när humöret blir så rubbat att man exploderar för minsta lilla.
Och när man är så trött att man somnar sittandes i soffan och inte kan öppna ögonen fast man hör att treåringen springer skytteltrafik till skafferiet och tjuvar kakor.
Ja, för så mår jag just nu. Det där med ryggen kan ju omöjligt bero på mitt tillstånd, det är förhoppningsvis något annat som väntas gå över precis vilken sekund som helst.
Och just nu känner jag att illamåendet eventuellt kan botas med en semla. Det tror jag.
Det är jag som är Mumari! Jag är en 









Åkej. Nu börjar jag besserwissrandet dårå.. jag har ju bara varit gravid en gång så jag ligger i lä där jämfört med dig, å andra sidan gjorde jag två bebbar på en gång så jag var REJÄLT gravid… Min rygg började spöka tidigt som f*n och jag fick ett astrist träningsprogram och ett gummiband av en sjukgymnast som sa att det var bäckenuppluckringen som kom lite tidigt + att jag blev tung "för fort". Jag var ovanligt nog – för att vara jag – duktig med träningsprogrammet och lyckades mota undan ryggsmärtorna i några månader, tack och lov… Det kan ju vara så att det kanske är så för dig också så mitt heta tips är att gå och få dig lite expertråd pronto utifall att. Sköt om dig! Och jag var ju då sjukskriven från vecka 8 tills bäbisarna kom så det GÅR att lyckas med sånt också.
[SVARA]
mumari Reply:
mars 10th, 2010 at 12:26
Man får besserwissra
Jag har faktiskt vaga minnen av att jag kände så här i ryggen tidigt när jag väntade Loke också…. fast då var han två…. men andra tvillingen fick jag missfall på tidigt.
Jag har fått såna där träningsprogram många gånger, men fasen , jag har en odiciplinerad latmask i knät och svag karakträ, det blir att jag tränar lite i början, men sen rinner det ut i sanden. Och då får jag ju skylla mig själv faktiskt :S
[SVARA]
Vad roligt att du är gravid. Grattis!!
[SVARA]
Ja, det där med ryggen är illa .. Min var kasskasskass första femton veckorna.. sedan var det lugnt i typ tio veckor.. Så kanske du har lika tur!! OM inte mer då såklart får vi hoppas och att du inte alls har ont i ryggen sedan. för det är skit! Speciellt med tanke på att du faktiskt har tre andra som kräver lite av dig med..
Åååh, så glad för din skull i alla fall gumman! Kram på dig!
[SVARA]
Grattis! =)
[SVARA]
Hej!
Vi driver en bloggtidning som heter BaraBlogg som riktar sig till småbarnsföräldrar och blivande föräldrar med bloggar.
Vi skulle vara intresserade av att inleda ett samarbete med dig, naturligtvis med ekonomisk kompensation. Så du kanske kan glida in på vår sida, kolla in konceptet och sen hör av dig om du tycker det verkar intressant?
Vänligen
Redaktion
BaraBlogg
[SVARA]