Maja-Mu-Middag

Om jag och mannen ska gå ut och äta är det alltid ett helt projekt att komma iväg. Kossor ska matas, hundar ska klappas och barn ska lämnas och hej och hå.
Och jag blir en organisations-hitler som sätter upp en tid då ALLA ska sitta redo i bilen. Och när jag fått ordning på barnen och deras kläder och tycker att jag gjort vad jag ska får jag alltid frågan av mannen: -Vad ska jag ha för kläder på mig?
Och så dunkar jag huvudet i väggen några gånger och tänker att jag redan har jävligt många barn.

Men, vi kom iväg tillslut. Sent. Men ändå. Och lämnade först barnen hos svärföräldrarna och for sen in till stan och Texas Longhorn.
Och Maja och hennes Mr A kom strax efter oss så allting liksom klaffade som det skulle.
Jag valde mellan en biff på ett kilo (hävdade bestämt att jag kunde få i mig en sån, jag tycker att kött är jättegott) och en biff på 300 gram.
Jag valde den lilla biffen och tyckte allt att den såg bra fjuttig ut när jag fick in min tallrik.
Men tjohej vad proppmätt jag blev.
Så proppmätt att jag på riktigt trodde att jag skulle få nya bristningar på magen redan nu.

Middagen var god och sällskapet underbart trevligt. En repris på det?

För att vara bloggare, både Maja och jag, så var vi usla på att knäppa kort. Karlarna fastnade lite halvt sådär bara på bild och jag tvingade Majas Mr A att fota mig och Maja ihop, och han blev lite svettig av att vi blev så dåliga på bild och knäppte om och knäppte om men fick till slut inse att vi inte blir snyggare än så här.