Att göra det enkelt
…och förresten.
Ibland undrar jag om det inte vore enklare om man inte tyckte om sina djur så mycket. Om man inte älskade dem av hela sitt hjärta. Om man bara ryckte på axlarna och gjorde sig av med dem när det blev lite motigt.
Så kunde man bara gå vidare.
Så slapp hjärtat värka sönder av oro.
Så slapp ögonen tåras när man tittar in i stora, bruna, vackra ögon fyllda med smärtan och en undran varför man inte gör allt bra.
Så enkelt det vore.
Så mycket man missade.
Visst är det tufft, men tänk vad tråkigt livet hade varit om man inte tillät sig att känna! Glädje, ilska, frustration…allt detta är kvitton på att man lever. Förstår att det är tungt just nu, men tänk på att Dumper och din familj älskar dig och tänk på den tid ni har haft med vovven. Förhoppningsvis blir det en massa år till! Jag håller tummar och cross my fingers!
styrkekramar åt ert håll!
Det är jobbigt att känna sig ledsen över ett djur som lider, men det är ett tecken på att man INTE har ett hjärta gjort av sten. Visst tillför ens djur en massa glädje, så visst vill man ödsla en massa kärlek på dom. Men ibland gör det ont i hjärtat. Det går inte att komma från det.