God morgon.
Trassel-trassel.
Ibland får man lov att inse att man har gjort misstag. Det är tråkigt när det blir ens barn istället för en själv som får lida för det.
Vi bor mitt i mellan två byar som har varsin skola. Halva gården hör till by 1 och halva till by 2.
När barnen började skolan så valde jag skola 2. En något mindre skola som jag bedömde som bättre och lugnare för barnen. Det visade sig att barnen inte hörde till den skolan utan till skola 1, men jag ville ge dom det bästa och såg till att dom började i den mindre skolan ändå.
Men då var det ju det där med skolbuss. Dom förlorade rätten till skolbuss om jag inte kunde skjutsa dem en liten bit till skolbussens hållplats på en landsväg där det är 70 km i timmen.
Jag har så gjort i alla år. Barnens tider blir mer och mer splittrade, hämta-lämna-skjutsa-hit-och-dit.
Jag måste inse att det inte funkar längre. Och inte kommer att göra i oktober när Bebisapan föds. Det är redan nu ett evigt krig för att få ut Loke om mornarna för att åka två minuter.
Och samma sak när barnen ska hämtas vid bussen olika tider på eftermiddagarna.
I vinter kommer det bli för tufft att klä på en 4-åring och en nyfödd bebis för att transportera mina stora barn den korta biten till bussen.
Min bil kommer inte heller att klara alla starta-stäng-av-turer, det gjorde inte bilen jag hade förra vintern.
Jag vill verkligen inte att de ska behöva byta skola till skola 1 som dom egentligen ska gå i för att få skolskjuts från dörren.
Jag har själv bytt skola när jag var liten och vet att det är svårt med kompisar.
Jag har pratat med rektorn för barnens nuvarande skola nu på morgonen, hon vill inte heller att de ska behöva byta och ska prata med de som kör skolbussen. Men jag antar att det är lönlöst.
Det är så surt, vi tillhör på ett sätt byn där de nu går i skolan, vi får exempelvis åka och rösta där, men på andra sätt tillhör vi den andra byn.
Jag ångrar liksom nu att jag valde den skolan jag ansåg vara bäst (vi har lika långt till båda) och inte lät dom gå i rätt skola redan från början.
Det är som nu jag straffar dom för att dom ska få ett syskon och det är det sista jag vill.
Det är jag som är Mumari! Jag är en 
Jag tycker att du borde byta skola 2 till skola nummer 1 för att underlätta för alla parter, jag tycker inte att du är elak som skulle byta, barn anpassar sig väldigt lätt och dina barn gör verkligen det!
Dem ska ju snart ändå byta skola, det är inte många år kvar tills barn nummer 1 måste göra det och då har du två bussar att hålla koll på.
Jag och Malin är ett levande exempel på att man kan umgås trots att man inte går i samma klass, skola eller är lika gamla, man brukar inte umgås med samma kompisar hela livet ändå, de kommer och går och om man har en sådan vän som man verkligen tycker om så kommer det förmodligen hålla ändå!
Jag tycker du ska göra allt för att det ska bli så enkelt som möjligt och dessutom har du bra vänner som lättare kan ställa upp i nöd om det går i skola 1!
Jag hoppas verkligen inte att du tar illa upp för jag söttar dig i ditt beslut ändå!
sandra senaste inlägg..Tillbaka till verkligheten
[SVARA]
Jag förstår precis hur du resonerar och är till stor del inne och med på ditt resonemang, absolut.
Jag känner bara sån ångest ändå för barnens skull och speciellt ett av dem, för kompisdelen.
Du och Malin har ju bott grannar hela livet så det har liksom fallit sig naturligt på ett annat sätt. Tror jag. Usch, så snurrrigt detta känns…
Klart jag inte tar ill aupp, jag håller ju så mycket med, mitt förnuft gör det men hjärtat protesterar. Alla tycker olika och får göra det. Kram!
[SVARA]
Jag förstår ditt dilemma….
Jag bytte skola när jag var 11 och det var jättesvårt att få kompisar i den nya skolan. Det blev liksom aldrig samma sak igen
Lycka till oavsett vad du beslutar!
[SVARA]
Jag var också 11 när jag bytte skola. Man förlorar väldigt mycket av tryggheten och blir aldrig självklar igen.
[SVARA]
Vad svårt, hoppas att skolbussen kan köra hela vägen till ert hus till skola två efter ditt försök att prata med skolan och så…
Det vore nog det bästa.
Jag har aldrig bytt skola men jag tror att jag kanske hade mått bra av det då det senare blev en massa strul i min klass, men det är ju näst intill slump.
Hur det än blir så löser det ju sig.
Kan man inte åka och titta på skola 1 och se hur dem har det lite mer innan man gör det eventuella bytet?
Fotograf Annie senaste inlägg..Kursjobb
[SVARA]
…jag har jobbat på skolan de i så fall skulle byta till, så jag visste varför jag valde den andra skolan från början.
Jo, och det löser sig på något sätt, frågan är bara hur.
[SVARA]
Jag tycker faktiskt att ni (inte bara du!) ska stå på er och kräva skolbuss för era barn. Det är ju löjligt när man bor mittemellan och bokstavligen hamnar mellan stolarna. Fråga kommunen vad skolbussens extra omväg skulle kosta per månad. Är det värt det för att slippa rycka upp två barn från sin invanda miljö och sina kompisar?
Fick du veta detta när ni bestämde er för skola nr 2? Om inte, är det också ett argument.
Jag vet att det är svårt att påverka besluten om skolskjuts men jag vet folk som har lyckats.
Och kom för allt i världen ihåg att du inte straffar dina barn, du har hela tiden fattat rätt beslut för dem. Om sen omständigheterna vänder saker och ting upp och ner så är det en helt annan sak.
Och jag gillar inte bloggerfy … Blogger, fy!!!
Görel senaste inlägg..BBB – Sweet Portuguese Bread – Massa Sovada
[SVARA]
[...] hoppas jag också att jag får reda på hur det ska komma att bli med skolbuss vs byta skola för barnen. Annars vankas morgonpromenad med Dumper strax, vi tar korta promenader i skogen, korta [...]
[...] har gått och väntat och väntat på ett svar från skolans rektor angående barnens skolskjuts. Ett svar som antagligen är totalt avgörande för om dom ska behöva byta skola eller inte. JAG [...]
[...] är för lat för att stå mitt kast. Det ÄR inte så himla orimligt att skjutsa till och från skolbussen tre gånger om dagen, när resvägen bara är 2 minuter. Det ÄR inte så himla bökigt att klä på [...]