När en vecka har gått

En stillsam kvällspromenad med Dumper i skogen.

I morgon är det dags att ringa till veterinären för att utvärdera effekten av kortisonet. En vecka har gått sen han började äta det.
Vi har blivit överraskade, det har känts som om det har gått så mycket åt rätt håll med Dumper. Han har varit gladare och fått tillbaka aptiten!
Framför allt så har han inte haltat lika mycket.

När vi gick där i skogen, Dumper och jag, så tänkte jag att jag har bara positivt att säga nu. Det här kommer bli bra.
Men så, när vi vände vår lugna promenad hem åt igen, hörde jag ett konstigt ljud. Jag började känna i mina jackfickor om det kom där ifrån, för det lät ungefär som när manspelade kula som barn. Som två stenkulor som träffar varandra.
Gång på gång, om och om igen.

Tillslut förstod jag att ljudet inte kom från mig, det kom från Dumper. Någon led i bakdelen låter så illa när han går.
Det lät så illa att jag fick obehagskänslor som nästan framkallade kräkningar, även om Dumper inte gick speciellt mycket sämre nu än när vi började promenera.

Jag vet inte alls, men jag misstänker att det inte är bra. Vi får se vad veterinären säger i morgon.
Jag som var så glad över Dumpers framsteg.

1 kommentar

(Required)
(Required, will not be published)
Kommentarer som reaktion på mitt inlägg mottages med glädje och gör mig nyfiken på din blogg.
Kommentarer till mina inlägg besvaras av mig här där du lämnade den.
Vill du veta om du får svar kan du prenummenera på kommentarernas RSS eller kryssa i den lilla rutan ovan kommentarsfältet.
Orelevanta kommentarer betraktas som spam och godkänns ej.
Även om jag svarar på kommentarer i min blogg så kikar jag ändå in hos mina läsare som anger url ;)
Spamkommetarer om reklam, gratis smink och liknande godkänns ej!
Vill du ha en liten tjusig bild till din kommentar? Gå in på gravatar och registrera din email som du använder när du kommenterar här! Vips så ser det mycket piffigare ut!

CommentLuv badge

Slider by webdesign