Gott nytt år!!

Önskar er alla ett gott nytt år och en trevlig kväll! Det ska jag ha med rosett i håret ^^

Sista december

God morgon!

Sista dagen på året idag. Så fort tiden går!

Vi somnade sent igår för vi tittade på Jägarna 2. Mannen hade redan sett den men jag somnade såklart efter tio minuter den gången men nu på andra försöket lyckades jag hålla mig vaken hela filmen!
Otroligt spännande måste jag säga! Det är inte ofta uppföljare lyckas, men den här var jättebra! Annars tycker jag att man har fått en överdos av alla avdammade gamla filmer i nytappning som Göta Kanal (uppföljarna var ju ett riktigt skämt… nej värre), Vi hade i alla fall tur med vädret och nu kommer en ny Sällskapsresan också. Är det slut på idéer?
Jag tycker alla gamla underhållningsprogram dammas av och körs igen på tv också!

Nog om det, Jägarna 2 var bra och väl värd att se, vi fick den i julklapp och det tackar vi mycket för!

Idag ska jag äta tusen mandariner så att jag blir av med förkylningen och kan ha trevligt i kväll. Telma har redan startat morgonen med mandariner (eller clementiner? Satsumas? Vad är skillnaden?). Hon är helt tokig i dem och kan äta hur många som helst på rad. ”Lella” kallar hon dem för.

I kväll ska vi ta med våra grannar till grannbyn på nyårsmiddag och fest hos makens bror med familj, vad hittar ni på på nyårsafton?

Om möten i skogen och att vara opoppis mamma

Jag tror jag hann med allt jag tänkt idag.
Skogspromenaden med Bob blev ganska rask, när vi kommit en bra bit in i skogen hörde jag att något/någon liksom sprang över grusvägen vi gick på och vidare in i en snårig skog. Precis bakom oss.
Jag vände med Bob för att se efter vad det var, men jag såg inget, jag bara hörde något (förhoppningsvis ett djur) som sprang irrandes fram och tillbaka i snårskogen bredvid grusvägen.
Och Bob blev som tokig! Han reste ragg, skällde och hoppade jämfota och försökte skutta fram på bakbenen för att ta reda på vad det var för något! Inget jag sa eller gjorde lyckades lugna honom så jag var alldeles slut när vi kom hem igen!

På eftermiddagen åkte jag och mannen och jagade rätt på gröna pepparfrukter till förrätten i morgon och sedan vi kom hem har jag bara slöat.
Den konstiga förkylningen går visst bara fram och tillbaka, nu är halsen rivig och rosslig igen.

Telma har precis fått dagens sista dos penicillin och håller på att somna nu. Det är fortfarande en kamp att få i henne medicinen och jag är inte poppis efteråt.
Jag känner mig inte så snäll heller när jag måste göra en sån här förväntansfull unge besviken och ledsen:
Det är tur att snutten kan trösta efteråt:
…och dockan:
 Snart tänker jag gå och lägga mig så att jag förhoppningsvis är lite piggare på årets sista dag!

Med Vildbarnet på bolaget

Jag och bara några stycken har varit på byns systembolag och nyårshandlat.

Det räckte med bara några stycken eftersom Telma levde om som ett helt dagis. Vi har ett sånt där litet systembolag där man beställer över disk = inga kundvagnar att björna fast ungen i.
Att det nu är småbarnshänder och näsavtryck på alla glasdörrar som håller barn och vuxna borta från skyltflaskorna är smällar ett Systembolag får ta när de inte har kundvagnar.
Framme i kassan fick jag göra mina egna ben till fångstgrindar tillsammans med disken. Så fick Telma stå där infångad och leka hej vilt med min plånbok och bilnycklar så att jag skulle få en liten chans att beställa vad vi skulle ha. Svettigt. Ja.
Kassören tyckte att jag var ganska rutinerad och duktig på att göra fler saker samtidigt, men ville ändå se på mitt leg. (HÖRDE NI?! JAG FICK VISA LEG!! TRETTIOTVÅ ÅR OCH FÅR VISA LEG!!)

Snart måste jag åka till någon grannby för att jaga rätt på grön chili. Jag ska göra en räkcocktail att ta med som förrätt till nyårsfesten i morgon och en av gästerna är allergisk mot just röda grönsaker. Och röd chili är en av huvudingredienserna i cocktailen!
Det kanske inte ens går att köpa grön, färsk chili?

Men först ska jag försöka få Vildbarnet med öroninflammation att sova middag en stund så att jag kan få gå på en promenad själv i skogen med Bob.

 

Medicinera

God morgon!

Det var två och en halv månad sen sist Telma fick penicillin mot öroninflammation. Det hinner hända rätt så mycket på två och en halv månad…
Det är inte lätt nu att få i henne de 2,5 ml hon ska ha!
Herregud vad hon kämpar emot och spottar ch fräser och efteråt går hon och ulkar för att det smakar så äckligt. Jag kommer ihåg den där hemska smaken från när jag var liten..

Idag ska jag och tusen andra handla på bolaget inför nyår. Jag tänker att jag ska hinna göra det innan alla andra slutar jobbet. Antagligen tänker alla andra så också.

Om Bob Hund hade…

Jag tog med mig Bob till Sandra idag. Så att han kunde få träna på att vara social och normal med andra hundar.
I förhållande till Sandras Hulda så är Bob jättestor.

Det är nästan så att Hulda ryms i Bobs mun, och om Bob hade velat äta upp henne så skulle det ha kunnat vara i just det här ögonblicket som tanken slog honom:

Och hade han svalt henne så hade han nog blivit stoppmätt och ryst vid blotta tanken på att äta igen:

Men det är ju en himla tur att Bob är snällare än snällast och tålmodigt låter lilla valpen Hulda skälla ut honom och hänga i hans skepparkrans.

Nytt

Jag är inte den som köper nya gardiner i första taget. Jag har samma vääääldigt länge. Jag har haft vita typ tyllgardiner i vardagsrummet himlans länge och jag och Telma har bråkat många gånger huruvida tyllgardiner är att betrakta som snuttetrasa eller inte.
Telma har en klar dragning till spets och tyll.

Men för några dagar sedan beställde jag nya gardiner från Ellos och idag kom dem!
Eftersom jag så sällan byter gardiner så tar det ungefär hundra år innan jag vant mig vid att se de nya i mitt hem, men det här kan nog bli bra!

(Jag måste säga åt mannen en gång för alla ATT TA NER DEN DÄR APFULA TAKFLÄKTEN SOM SATT HÄR REDAN INNAN VI BODDE HÄR.)

 Jag är en slags mästare på tingeltangel och har prylar överallt. Hemma hos mig finns nog inte en endaste möbel som jag har köpt ny.

Jag har också äntligen hittat inställningen för självutlösare på min kamera! Dumt att läsa bruksanvisningar. Bättre att prova sig fram i nåt år eller två! (Jag har dock inte förstått hur man ändrar timern och efter endast 4 sekunder knäpper kameran! Underbart är kort tänker jag och inser hur jävla rätt jag har, jag är bara 156 centimeter lång.)

Och så här ser gardinerna ut på närmare håll.
Observera också att jag har en vit rådjurskruka i fönstret!
Det fina vita fåret i förgrunden var en julklapp som Telma fick!

Om fotomisslyckanden och öroninflammationer

Det blir inte alltid som man tänkt sig. Faktiskt. Det måste bli lite besvikelser då och då.
Jag och alla mina barn och hundar och hej och hå åkte till Sandra efter lunch, och med mig tog jag kamera, en vit rullgardinsbakgrund och pappas gamla externa blixtar och reflexparaplyer.
Meningen var att jag skulle fota Sandras barn men det gick inte alls som jag tänkt mig. Blixtarna vägrade synka med kameran och smällde hela tiden av lite för sent, så det rätta ljuset infann sig aldrig. Dessutom funkade bara två av tre blixtar, så der gapade mörkt och tomt där den tredje borde ha lyst upp.
Så jag är jätteledsen Sandra, efter en snabb genomgång av fotona ser jag att de inte alls håller måttet som det var tänkt. Men någon gång i livet kanske jag har råd med blixtar som är lite modernare än dessa 70-talsblixtar!
Jag fotar i princip aldrig med blixt, jag gillar det inte. Men så här års är det så mörkt och skumt inomhus så att det blir en nödvändighet om man vill lyckas få någon skarp bild på rörliga barn!
Vi får satsa på utomhusbilder nästa år i stället.

Jag kan bjuda på en blixtmisslyckad bild där min linslus sprang i vägen för kameran i alle fall ^^

Sedan var det dags för Telma att åka till doktorn och kolla öronen. Vi hade tur som fick en tid på vårdcentralen i byn.
Och det var ju öroninflammation igen. Så typiskt. Så dum jag känner mig. Tänker jag efter så har hon varit extra gnällig. Men ändå inte så att jag trott att hon var sjuk. Hon vill så himla mycket, och är så envis och temperamentsfull att det är svårt att analysera varför illbattingen är ilsken ibland.
Men jag borde ha tänkt efter igår på dagen, då sa jag till maken att Telma kändes lite varm, och han höll med. Men eftersom hon var pigg i övrigt så tog jag aldrig tempen. Säkert hade hon feber då, och sen värkte det hål på trumhinnan på kvällen…

Det är lätt att vara efterklok.
Nu blir det penicillin igen och en remiss till öronmottagningen för vidare koll eftersom det är tredje öroninflammationen sen i höstas.

Så som det har varit förut så har hon verkat mer påverkad av öronen efter att man sett att trumhinnan värkt sönder, ganska långt efter och det sa de på akuten förra gången att det kunde bero på vätska som kom efter en inflammation.
Stackars barn som har en sån ouppmärksam mamma!

I väntrummet

Telma leker med ett pussel i väntan på doktorn. Vi får se om det är öroninflammation igen då!

20111229-144649.jpg

Väntar

God morgon!

Det blev sängdags sent igår och nu sitter jag och väntar på att vårdcentralen ska ringa upp angående Telmas öra. Jag pratade med bvc nyss, men de ville inte kika själva för att det antagligen var så att hon har haft öroninflammation som värkt hål, och då måste Telma ha penicillin.
Det är bara att hoppas på att vi kan få en tid nere på vårdcentralen så att vi slipper sitta och åka till stora akuten för en sån här liten grej!

Slider by webdesign