Author Archives: mumari.com

Home sweet home.
Det blev en lång dag idag!
Jag började ju med en kurator på smärtrehab, sen en lång och onödig rast och därefter sjukgymnast.
Jag skulle gradera och märka ut var och hur och när jag har ont. Man känner ju inte alls sig som en hypokondriker när man har klottrat en hel gubbe full med smärta.
Det kändes ganska jobbigt att se allt framför sig, på så häääär många ställen har jag så hääär ont liksom.
Jag blev undersökt ordentligt av sjukgymnasten och gissa vad hon kunde konstatera?!
Jo, tänka sig! Jag är….. Tadaaaa: JÄTTEÖVERRÖRLIG!
Nähe, okej, det var ingen nyhet. Men jag fick veta fler ställen som jag var överrörlig på. Ryggen och nacken och höfterna fanns det just inget stopp i alls.
Jag fick lite tips, det var viktigt att jag hade såna där hemska ortoser som ska hjälpa kroppen att hålla ihop och så. Allt det där visste jag redan, men jag känner mig liksom så handfallen, ska jag gå in i en överrörlighetsbutik och köpa lite gott och blandat att hålla ihop mig med?
Sjukgymnasten visste inte vilken väg man skulle gå men hon skulle höra sig för lite, men jag skulle ju inte träffa henne nå mer så… Ja, ungefär så.
Hon undrade vad jag ville uppnå med mina besök hos smärtrehab, och jag sa att jag ville få någon fungerande smärtlindring, att min husläkare inte ens vill fundera själv över det utan att han menar att jag kommer att få hjälp med det här.
Sjukgymnasten sa att många som kom dit liksom var helt apatiska för att de inte kunde hantera sin smärta och de hade ofta ingen diagnos eller mer diffus smärta, och jag följde inte riktigt det mönstret.
Hon tyckte inte heller att jag var påverkad så pass psykiskt som många kunde bli. Inte deprimerad.
Nä, jag vet, jag är mest FRUSTRERAD. Över att vara begränsad av en trasig kropp. Det är inte samma sak.
Ja, vi får se var det här leder, på onsdag ska jag dit igen och har ingen aning om vad det är för slags läkare eller person jag ska träffa då.

Jag har rast på smärtrehab efter ett samtal med en kurator.
Jag undrar lite vad jag egentligen gör här?

Den obligatoriska hissbilden:

I väntan på att träffa en sjukgymnast får jag sitta vid ett landstingsdukat bord…

…och dricka kaffe från en fin automat.

Sjukgymnasten kommer att jubla över mitt val av skor:

- Posted using BlogPress from my iPhone

En dag på smärtrehab idag då.
Jag vaknade med dundrande huvudvärk, jag hoppas iprenen tar bort den snart.
Jag vet inte alls vad jag ska göra idag på sjukhuset alla timmar jag ska vara där, jag antar att dom delvis ska kolla om jag egentligen inte bara är lite koko i huvudet.
Jag ser inte jättemycket fram emot detta för jag har liksom gett upp hoppet om att få någon smärtlindring och hjälp.

Dags att packa till ungarna som ska vara hos farmor och svägerskan!