Det är ju allt runt i kring som gör’t
Räkfrossa. Vi passar på att ha det en kväll som denna när mannen tillfälligtvis övergett skördetröskan till förmån för sin fru.
Ungefär tre räkor och en halv rostemacka kunde jag klämma ner i magen där på toppen av Bebisapan. Men det är ju liksom själva grejen runt i kring en räkmiddag som är. Tända ljus, mannens servettvikning av toapapper och hej och hå.
I morgon är det auktion som jag tänkt gå på med Malin. Jag har till och med varit duktig och skaffat bättre begagnade hjul till släpkärran, så man kan gå på auktion som folk menar jag ^^
Second hand-hamstrar
Jag secondhandhamstrar till BebisApan.
Jag gör hellre det än köper nytt på Lindex å liknande där jag har svårt att hitta något som faller en BebisApa i smaken. Det har blitt mycket rött och randigt.
Senast fick jag hem en barnvagnsmobil med randiga kaniner från Polarn och Pyret, ett set med randig body + byxa från Po.P, en röd fleeceoverall med hjärtan (från Lindex tror jag, dom kan ha sina guldkorn ibland), och en body med hjärtan i stretchfrotte från Me and I ♥
Jag gillar enkelt som ser bekvämt ut i trikå och så, så lite volanger och duttinutt som möjligt ;)
Tanthemlis
Soffan på plats
Så där ja! Nya kökssoffan på plats och sendragsfoten tycks vara botad med varmvatten ;)
Jag är riktigt nöjd med nya kökssoffan! Jag trodde det skulle se trångt ut med två kökssoffor som dessutom är olika, men det såg faktiskt mer trångt ut med pinnstolarna längs med ena långsidan på bordet.
…en liten glimt av mitt ytterst röriga kök med världens fulaste plastmatta på golvet och prylar överallt.
…jag är bra sugen på att åka tillbaka i morgon till loppisen och köpa det där fula soffbordet som jag tittat på. Det är mycket billigt. Det är väldigt stor bordsskiva (det är därför jag vill ha det, det vi har nu är så litet att det blir överbelamrat av två netbooks!), inga finesser någonstans, bara rak och enkelt, men det kanske är för lågt…
Hur som helst så skulle jag måla om det, ingen furu kommer in i Mumaribo, det räcker med furun som sitter alá träpanel i taket.
Fick jag in en hel kökssoffa i bilen borde jag ju få in ett soffbord kan man tycka?
Loppisfyndat igen!
Lite loppisfynd kan alltid pigga upp en Mu.
Det är en sån där bak och fram och avig dag idag där allt är fel, allt jag gör blir fel och man bara känner sig så där allmänt tjock och oduglig.
En sådan dag som jag kan gråta floder utan att riktigt veta varför.
Men en jättetrevlig lunch hos bästa Sandra gjorde susen, och därefter en tur igen till byns loppis, som jag var på igår, med Malin.
Jag skulle köpa ett enkelt men stort soffbord men kom i stället hem med en kökssoffa! Jag har sneglat på den ett par gånger, den är fulsnygg.
Men av den enkla anledningen att vår släpkärra för tillfället är obrukbar har jag låtit bli att köpa den.
Idag lånade jag måttband och mätte bakluckan, Volvo…. jag säger bara VOLVO. Finns det nå bättre? Med fällda säten gick soffan in, och tur för mig så fick jag hjälp att lasta in den, och nyss hjälp att lasta ur och bära in den hemma :)
250 :- kostade den. Den har förvaring både under sofflocket, och i stora utdragbara lådor längst ned. Perfekt!
Färdig-shabbad är den också ;)
Jag höll på att sätta ihop lådorna och dona nyss, men jag har fick sådant extremt sendrag i foten att jag måste vila ett tag. Jag begriper inte, har haft sendrag i snart 40 minuter! Det måste vara någon ny slags gravidkrämpa, så fort jag släpper foten och börjar röra på den får jag kramp.
Nu ska jag göra ett nytt försök att ställa i ordning soffan!
När MAMMA FAKTISKT SKA TITTA PÅ TV
Jag tittar i stort sett aldrig på tv. Jag har någon slags tv-dyslexi som det verkar.
Men ibland, IBLAND får jag för mig att titta på tv. För en stund sedan, på ”Unga mödrar” på femman. Dubbelavsnitt och allt, håhå jaja.
Då måste man noga tala om för alla barnen att MAMMA SKA FAKTISKT TITTA PÅ TV NU!
För annars kommer dom insläntrande en efter en i tvrummet, och ser inte mig utan bara helt nonchalant tar tv-dosan och ändrar till något annat och nästan sätter sig på mig i soffan utan att ägna mig en endaste blick.
TV och mamma är som hund och katt eller kaffe och salt liksom.
När jag har sagt att jag vill titta på tv förutsätter jag att jag ska få göra det också.
E-L-L-E-R H-U-R?
Helt plötsligt ska pojkbarnen leka krig med legomonster i hela tvrummet, sen ska dom spela tv-spel och ändrar om med alla sladdar så jag missar säkert 10 minuter av det kanske allra viktigaste i hela programmet och Loke blir vansinnig för att han inte får spela och gallskriker i en halvtimme tills han ramlar av trötthet och slår i läppen på soffans ryggstöd så att det börjar blöda.
Puh!?
Ja… och sen blir det tjejtjatter för att det ska lekas med kattungen Grädde, och Grädde är ju så klart i tvrummet och är jätterolig.
Tillslut har Loke somnat av ilska på soffan och riset jag glömt att jag satt på i köket har bränt fast i botten och kommer att smaka apa och det lilla jag har sett av programmet har fått mig att tro att jag också är en ung mamma, precis som mammorna på tv, så ung är jag, tänker jag när jag pustar ikapp med dem och deras värkar.
Sen äre slut och jag dukar fram middagen och är precis så gammal som jag faktiskt är och ser istället fram emot det dära BB-programmet som är klockan nio ikväll.
Då ska barnen sova.
Och DÅ ska MAMMA titta på tv.
Om en glad hund och loppisfynd
Det känns bra att Dumper blir mer och mer sig själv. Han börjar få tillbaka en del av sitt jobbiga jag, hispig, låter mycket, tigger, vill vara i centrum. Och det ser jag som ett positivt tecken.
Idag var det också mer glädje på lilla skogspromenaden, det går bättre och bättre!
Nu är det jag som börjar halka efter igen, som det ska vara ^^
Annars har vi bara varit ner till byn och handlat, jag och Loke. Passade på att kila in på loppisen, det brukar fyllas på grejer där tills på onsdagar. Det är då man kan fynda.
Det gjorde jag också! Jag hittade 12 assietter och 5 stora mattallrikar från Rörstrands serie Orion, som jag har tallrikar från sen tidigare.
Det är mina favorittallrikar och jag brukar hålla koll efter såna på loppisar och tradera, men dom är inte allt för vanliga!
110 kr för hela traven med alla fina tallrikar och assietter fick jag ge!
Inte kan väl jag hjälpa att jag är förvirrad??
En gång så skrev jag om ett väldigt otrevligt samtal med Boxer-Robert.
Men jag är inte den som är den. Det händer att även solen har sina fläckar, att även jag gör fel och det händer också att jag då och då kan erkänna det.
Som idag.
Jag loggade in på Boxers hemsida för att fylla på kanaler, så brukar jag göra när det börjar bli höst.
Och jag fyllde i programkortsnummer och hej och hå och hade mig.
En timme senare ser jag att det ligger två nästan likadana boxerkort vid tv-boxern?
Vad?
Vad kom det andra ifrån?? undrade jag förvånad.
Genast blev jag osäker, jag insåg att ett av korten måste ha varit mycket gammalt och inaktivt, vilket hade jag fyllt på? Jag blev bergis på att jag fyllt på fel kort.
Jag ringde genast till kundtjänst för att misstaget skulle rättas till innan det gått för långt.
-Hej och välkommen till Boxer. Du talar med Robert.
-Heeeej! Jo det är så att jag har bla bla-bla-bla…. så nu undrar jag vad som händer då och hur jag ska göra utan att det blir dubbelt allting? undrade jag halvhysteriskt samtidigt som jag tvättade håret på en badande Loke.
-…öh… jaha du. säger Boxer-Robert tveksamt. Jag vet faktiskt inte. Jag måste gå och fråga någon kollega, jag är tillbaka om ett par minuter, häng kvar!
*väntar*
-Jaaa! Hej igen! Det blir som så att blabla-bla och bla….. så efter ett par dagar så går beställningen tillbaka och hej och hå, det är lite krångligt men….
-Ja… oj då.. så klantigt av mig. säger jag. Men om jag trots allt har fyllt på rätt kort, när märker jag det?
*också blabla bla om tekniska saker i en evighet*
-Men… jag ser ju här nu att du har nyligen gjort en påfyllning av ett fungerande kort! säger Boxer-Robert.
-Jahaaaa! Det var rätt! Öh, hur kan det komma sig… varför har jag två kort nu? *tänker högt* Ja, jag får be om ursäkt att jag är förvirrad och tar upp din tid… jag skyller på att jag är gravid….
-Ingen fara! säger Boxer-Robert med glad röst och skrattar. Det var bara trevligt att kunna hjälpa till!
-Ja, jag får tacka då då. säger jag och tänker lägga på luren.
-Det är ingenting annat jag kan hjälpa dig med? undrar Trevliga-Boxer-Robert.
-Nej, tack, det var så bra så.
-Är det säkert det? Ingenting? envisas Trevliga-Boxer-Robert.
-*tänker på att det är lite svårt och rörigt det där med ungarnas skolskjuts, och att jag behöver raka benen men når inte själv, och att jag verkligen kunde behöva ett handtag med tvätten och att gräsmattan skulle klippas för länge sedan och att kattlådan behöver rengöras* …ööh. Nej tack, tack ändå. Hej då! säger jag trött.
-Hej då och jag önskar dig en underbar dag! avslutar Trevliga-Boxer-Robert.
Jag tror att Boxer kan ha skickat sin personal på charmkurs sen sist jag ringde.
Strax efter att jag hade avslutat samtalet ringde jag mannen alldeles upprörd:
-Vad gör du? Var är du? Varför tryckte du på upptaget tidigare??
-…öh… grejar lite… med tröskan… typ..
-TYP??
-Ja? Vaddådå?
-Har du tagit med duschtvålen, deon och schampot jag köpte åt dig igår??
-Va? Nä? Varför skulle jag ha gjort det??
-Ja, inte fan vet jag?! För att tröskan är en ung tjej med midja och du måste duscha bort bevis innan du kommer hem till mig kanske *känner mig logisk, arg OCH smart*?
-*skratt* Nä, jag ställde in alla duschgrejerna i badrumsskåpet igår.
Jo, och där stod dom ju… hur skulle jag kunna veta att han för en gångs skull ställt allt där DET SKA STÅ? Inte kan jag hjälpa att jag är lite överkänslig?
Just bara för att jag inte köpte boken
Att åka och tjejkompisshoppa! Så sällan det händer och så roligt det är!
Men.
Jag är inte gjord för det för tillfället. Man är inte det när man tackar högre makter för att kundvagnar kan användas som rollator.
Den här boken som jag hittade på Owes köpte jag inte. Därför klär jag mig fortfarande som en husvagn. Just bara för att jag inte köpte boken. Hur dum får man bli liksom?
Däremot köpte jag husvagnskläder på rea. Långa linnen som räcker till knäna på vem som helst, men med lite tur endast täcker magen på en husvagn. Och då får man vara glad för det, det får man, man ska inte hålla på att ha allt för höga förväntningar.
Jag är oändligt glad över att helt normala klädkedjor som Gina Tricot och JC har tagit inspiration av husvagnskroppar och låtit sy upp stora kläder i små storlekar.
Just så att jag slipper köpa specifika mammakläder. Just för att mannen ska få ha sina kläder ifred.
Men tänk vad man glömmer så lätt, från den ena dagen till den andra. Tänk vad fort man glömmer hur rent ut sagt djävulskt jobbig en fyraåring kan vara i en affär?
Det är det som är moderskänslan personifierad. Bergsäkert. Och endast och bara mammor besitter den otroliga genen.
-Glömskan.
Dä’ säkert de’ serru.
Nej, jag köpte inte den boken heller. Varför gjorde jag inte det?
Tack Malin för att du följde med och krimskramshandlade med mig på Owes och tack Malin för att du klädshoppade med mig i Valbo och tack Malin för att du hjälpte till att styra min kundvagn när jag stapplade fram hängandes över kundvagnshandtaget.
Den som söker…
Den som söker finner….
Jag tror att vi har hittat DET.
NAMNET.
Som vi båda gillar, som väldigt få bär, som inte är konstigt, som jag ändå aldrig hört någon som heter.
NU kan jag få ro i själen!
Vilket namn det är behåller vi lite för oss själva så länge ^^
Idag ska jag och min Malin åka och handla tillsammans, på Oves i Valbo.
Där finns miljarders billiga bra-att-ha-saker och pruttonhundra onödiga saker som man kan köpa utan att man vet varför.
Det var länge sedan jag och Malin gjorde något tillsammans så det ska bli roligt.
Först ska jag försöka klä ut mig till människa.
Att leta på kyrkogården
Vara social och trevlig en hel dag liksom. Det händer inte skitofta att jag umgås med folk så länge, men jag kan om jag vill.
Sandras kalas var jättetrevligt med en massa smörgåstårta och fika.
När kalaset var överstökat åkte jag och Malin iväg med barnen till kyrkogården. Kan ju låta helskumt; lördagsmys med barnen på en kyrkogård…
-Mammaaaa? Vad ÄR kyrkogården för något? undrade Loke.
-Det är gravar där.
-Vad är gravar då?
-Det ligger fullt med döda människor där *biter mig i tungan*.
-Jaha… är dom döda? *stora ögon*
Vi hade faktiskt en anledning. Att titta på namnen på gravstenarna, kanske man kunde hitta gamla tjejnamn man inte tänkt på, till BebisApan?
För namn, det är vårt stora dilemma just nu. Vi kan inte enas.
Vårt gemensamma krav är att det är nytt för oss, att vi inte vet någon som redan heter det.
Jag gillar korta, enkla namn. Nordiska. Gärna namn som kan vara ett ord som betyder något.
Mannen gillar… öh… ja… något som innehåller ”…-Lee” . Annars har jag inte listat ut någon röd tråd i namn han gillar.
Vi båda gillade Svea och Vilda, men det blir alldeles för vanligt i den generationen, på tok för vanligt för en BebisApa.
Det ska inte vara lätt… jag börjar känna en viss stress, vi MÅSTE komma på ett namn! Jag liksom bara väntar på NAMNET, som redan finns men vi aldrig har tänkt på, att det huxflux bara ska dyka upp!
Det gjorde inte det på kyrkogården, jag och Malin kunde konstatera att det inte var så stor variation i kvinnonamnen förr.
Så.
VAR ska vi hitta namnet till vår tjejbebis?
Ny vecka
Ny vecka, nya tag.
Det är som det ska vara när skolorna börjar, förkylningarna kommer. Min hals bränner som om jag skulle ha druckit klorin.
Stora barnen har jag nyss fått iväg till skolbussen, mannen har åkt och Loke sover.
Lugnet hemma liksom.
Jag hoppas att jag får tag i Dumpers veterinär nu på morgonen, så får vi se om det blir ett återbesök eftersom han fortfarande går så illa. Jag är så orolig att han har artros på fler ställen än i knät.
Det som inte fick hända
…liksom det som inte får hända nu för tiden.
Att Loke somnar på soffan när jag är själv hemma.
Jag har precis ingen möjlighet alls att få upp honom till hans säng på övervåningen och särskilt inte en dålig dag som denna då jag knappt själv håller mig på benen.
Mannen kommer att få det roligt han när han kommer hem, först kånka upp Loke, sen eventuellt kånka upp sin valross till fru för trappan.
Tur att han är stark. Typ *så hääääääääääääääääär stark*
Går som en klocka
Tröttman är extrem idag.
Jag har ont i lederna som tusan och vaderna är så svällda och tunga att jag knappt tar mig framåt. Inte en bra dag i dag med andra ord.
Min symaskin från femtiotalet går däremot framåt och bakåt som en klocka! Det ät en ren fröjd att sy med den! Jag kanske ska ge mig på att undersöka alla komplicerade mönstersömmar den har nu när den ändå funkar perfekt.
Jag har sytt hela förmiddagen och ska strax fortsätta, jag måste bara vila mina tunga ben en stund först!
Barba-la-boll på kräftskiva
Den årliga kräftskivan hos mina föräldrar äro avklarad, med bröder och brorsbarn och hej och hå.
Trevligt som alltid!
Jag åkte utklädd till Barba-la-boll i trikåer och åt mest kräftor av alla och fick skämmas lite för mig själv.
Idag vaknade jag med galet ont i halsen. Det kan vara så att jag är en sådan enstöring att mitt immunförsvar får en chock av att träffa människor från andra platser än Mumaribo.
Fyndat på barnloppis
Jisses vad folk det var på barnloppisen!
Vi var där precis när det öppnade, hade vi kommit senare hade det nog bara funnits det som ingen vill ha kvar.
Folk blir som aggressiva, armbågas och trängs!
Det blev bara en snabb runda där inne. Jag rafsade ihop det jag ville ha, tittade inte så noga utan bara köpte för att det var billigt.
Nu efteråt tycker jag mig bokstavligen ana en röd tråd i mina fynd:
Tre röd-vitrandiga bodysar i olika storlekar. 5 kr styck
1 fleeceoverall från Polarn och Pyret, 170 kr!
En brun, blommig tunika, 10 kr och två par mjukisbyxor i brunt och rött, 5 kr styck.
Loke fyndade också, en liten traktor, en röd plåtkärra och en Väderstads-vält(?), jag borde veta vad det där redskapet heter med tanke på den jag är gift med… jag chansar på att det är en vält så får vi se om han skäms för mig sen.
Hela traktorsetet kostade en tia.
Sen tjatade Loke till sig ett tvåvåningsgarage med hissar och doningar från Fisher Price, 40 kr. Perfekt!
Så nog kan vi säga att vi gjorde några fynd i alle fall :)
Nu ska jag fixa en sen lunch och sen mot eftermiddagen åker vi på kräftskiva!
Mot barnloppisen
God morgon!
Idag blir det full fart.
Strax ska jag och Loke hämta upp bästa Sandra och Svante, så ska vi åka på barnloppis tillsammans.
Kanske man kan hitta något kul där, kanske rent av ett par mammabyxor så jag slipper gå runt i mannens stora jeans, eller en mammatröja som täcker magen så jag slipper köra dubbla lager med linne under för att undvika en stor glipa?
Sen, mot kvällningen är det dags för den årliga kräftskivan med min släkt hemma hos mamma och pappa. Det ska bli riktigt roligt. Jag oroar mig dock för om jag kommer att kunna hålla jämn takt med de andras kräftskalande, eftersom jag har fått ett svidigt skärsår på fingret ;)
Jag är fortfarande sur
”…kära Örebroare…”
Men tack vare den serviceinriktade barnvagnsaffären så vet jag nu ändå att Posten säger sig ha hittat och lastat mitt paket med den halva barnvagnen på en lastbil till Stockholm.















