Bildspel från vår linbanefärd upp för Hamrafjället…
…jag säger bara; ALDRIG MERA!
Jag kände mig inte ett dugg töntig när min nästan-fyra-åriga-son ropar med jämna mellanrum från korgen under: -Går det bra mamma? Nu är det inte så högt mamma! Mamma! Det är ju jätteroligt! Det är ingen underdrift att säga att jag var räddare än alla barnen. När jag kom ner igen hade jag blå märken i handflatan efter att jag hållit så krampaktigt i liftens ryggstöd…
Jag kan helt seriöst knappt gå nu. Först de sju mil långa trapporna uppför och nedför vattenfallet i förrgår, sen promenaden uppför och nedför ett relativt brant berg igår…
När jag vaknade i morse och skulle gå ner på nedervåningen kom jag knappt ner för trappan!
Mina vader är helt förstörda! Det här är skrämmande att få sån konstig träningsvärk i vaderna?
Ändå tog vi bilen upp till en fjällparkering idag med för att gå en promenad, denna gång på ett ganska slätt fjäll, men eftersom värken i vaderna redan fanns där så hjälpte det inte mycket.
Jag är sjukt otränad!
God morgon och god eftermiddag!
Idag har vi varit på marknad nere i Funäsdalen. Det är marknad där varje onsdag.
En mycket större marknad än vad vi hade föreställt oss och precis hur mycket folk som helst! Mycket hantverk och ostar och korvar från lokala producenter! Jättemysigt!
Nu köpte vi just inget speciellt, det är typiskt mig, jag blir mest förvirrad av allt folk!
Det har varit otroligt varmt idag också, en riktig sommardag!
Från det ena till det andra så går jag in i vecka 27 idag. Det betyder att det bara är ungefär fyrtioelva år kvar tills bebisapan kommer, till skillnad mot pruttonhundra år som det var för ett tag sedan.
Vikten ska vi inte tala om och de tjocka vaderna som inte ens får plats i ett par mammajeans skyller vi på vatten i kroppen.
Kan någon hjälpa mig på med skorna?
Kvällens. Idag har vi haft en lite mer fullspäckad dag än igår.
Vid lunchtid åkte vi ner till Funäsdalen för att gå på Fjällmuseet och Forntidsparken med barnen. Det kanske var aningens överreklamerat i broschyrerna men barnen gillade det ändå och vi åt en varsin antagligen vansinnigt exklusiv våffla för 45 kronor styck.
På eftermiddagen kom solen äntligen fram och stugan såg ut som en sommaridyll på en sommaräng i solskenet.
Alfred hade beställt tacos som födelsedagsmiddag så vi dukade upp en stor tacobuffé mot kvällningen.
Sedan, fick jag för mig att vi behövde fjällvandra lite. Det finns en bilväg vid Svansjökläppen som leder högt upp på berget. En riktigt brant väg.
Där vägen slutade kunde man ställa bilen och sedan gå mot toppen till fots.
Vi gjorde det.
Jag kände mig som en väldigt rutinerad äventyrare när jag gick där i mina basketkängor och skinnjacka och mötte friluftsmänniskor i fotriktiga vandrarkängor och kepsar med myggnät.
Det var betydligt jobbigare än vad jag föreställt mig. Och ända till toppen var uteslutet för mig att gå insåg jag besviken, när jag kämpade mig fram med sammandragningar och myrsteg.
Men ujujuj vilken utsikt!
1145 meter över havet. Jag tror att det är ganska mycket?
Roligt var det i alla fall och barnen tyckte det var spännande! Dom orkar ju precis hur mycket som helst medan en annan flåsar som en valross!
Vi skulle ta bilen för att hitta ett fint ställe att ta en liten promenad på innan middagen.
När vi kommit en bit på stora vägen såg vi det! Jag tror alla i bilen tjoade i munnen på varandra:
-Vattenfallet!!! Där är det stora vattenfallet!
Snudd på en tvärnit och vi vände bilen för att parkera.
Det var ett maffigt vattenfall! Andersåfallet.
Trappor var byggda jäms med fallet. Uppåt så klart. Jag kämpade tappert och orkade den långa vägen upp, men det kändes i magen.
Jag stannade då och då för att hinna fota. Det var inte det lättaste att få till inställningarna bra för ett vattenfall i all hast när resten av familjen älgade på som besatta.
Jag måste helt enkelt tillbaka dit för att försöka ta bra bilder istället.
Jagade av myggen och knotten blev den en rask promenad upp och ner för trapporna. Jag känner mig rätt färdig nu!
Tjo! Vi är äntligen framme i stugan vi ska bo i i en vecka!
Planen var att åka vid fyratiden på morgonen, eftesom vi inte har någon fungerande ac i bilen och så. Men eftersom det hällregnade så åkte vi inte förrän på förmiddagen, vid tiotiden.
Och då åkte vi, och åkte. Och åkte och åkte och åkte. Och åt ett sorgset sista-Max-målet-för-veckan-mål och sen åkte vi i hundra år till.
När vi närmade oss Funäsdalen kom den första exotiska semesterkänslan när vi var sekunder från att köra på en ren. En REN liksom! Det är vi inte vana vid i Mumaribo.
Äntligen framme fick vi kånka packningen en i mitt tycke väääldigt lång bit.
Men oj vad det är värt det!
En underbar stuga från 18oo-talet i timmer! Med ett härbre till där Ellen och Alfred vill sova.
Den är ganska liten, men det gör ingenting.
Skåpet som syns på kortet bakom mig sätter liksom standarden på hela stugan, underbart!
Ändå finns alla bekvämligheter.
Nu ska jag laga mat, dalta med Grädde och Dumper och packa upp.
Sen ska jag bara vara!
Vi ska ta oss bort från Mumaribo ett slag. Om ett tag.
Vi är kanske inte direkt kända som charterresenärer, och kommer inte försöka med det den här gången heller ^^
En stuga, en mysig stuga där hela familjen inklusive djur är välkomna är vad vi letar efter. Och jag har hittat den! Jag väntar bara på bekräftelse från den som hyr ut.
Så underbar stuga! Inte alls som stugorna vi har varit i i Sälen (som förvisso var trevliga dom med), utan här snackar vi STUGA.
En GAMMAL stuga. Eller rättare sagt två stugor. I fjällen. Med enskilt läge där barn och hundar kan få husera ostört.
Och sommaraktiviteter finns det. En sjö att bada i ett par minuter från stugan. Och man kan åka linbana upp på fjället och bada i vattenfall!
Det ni!
Jag hoppas att allt går vägen och vi kan boka stugan!
Av bilderna att döma kan man ju lätt tro att vi kommer bli tvungna att tvätta oss i en tunna regnvatten och så där, men se dusch och allt finns!
Jajemen, årets första besök på Furuviks djurpark blev det igår!
Det går alltid hem hos ungarna.
Konstigt nog verkar dom tycka att tivolit är roligast, medans jag blir barnsligt glad av att titta på alla djuren ^^
I år fanns det en massa aktiviteter på militärön också, dom hade visst spelat in wildkids där. Inne på tivolit vann vi också två gigantiska chokladbitar till mannens stora förtjusning. Han vill gärna tro att det var HAN som vann, men… pssst… så var det inte, det var JAG som valde nummer ;)
Visste ni att man kan bli alldeles galet illamående av Toblerone?
Galet trötta efter några timmar på Experiums äventyrsbad.
Svindyrt att gå in, men det var det nog värt!
Till och med fegproppen Mumari har åkt vattenrutschkanor! Tjohej vad kul vi har haft!!
…ibland vet jag inte riktigt vad som flyger i mig och jag kan inte alltid ta ansvar för vad jag säger.
Igår kväll höll jag på att bli tokig, jag rantade och vankade av och var så sugen på något att äta. Jag saknade skafferiet och frysen i Mumaribo, för där minsann kan man hitta goda saker man glömt bort att man hade köpt.
Det kan man inte här i semesterstugan i Sälen. För här har jag handlat allt som finns inom loppet av några timmar. Inga överraskningar.
Idag när vi handlade hade vi liksom redan bestämt att vi skulle köpa något gott, eller lite olika goda saker att ta till när jag börjar kvällsranta och är sugen på något.
Men så när vi är inne på Konsum i Sälenbyn, och mannen undrar om vi möjligen ska köpa bullar, eller glass, eller chips till kvällen, då säger jag att Sälenmjölken, den är fantastiskt god!
Jag ska bara dricka mjölk ikväll, för det är så himla gott!
Köp tre stycken 1,5-liters!!
Nu är jag ganska sur på mannen. Han borde ha förstått bättre. Han borde ha anat att det bara var ett impulsivt och tillfälligt ryck jag hade.
Han borde ha bortsett från den lilla detaljen att han egentligen är lite rädd för att säga emot mig för mycket när vi är i affären. …för det är liksom ingenting mot vad jag kan bli nu, alldeles snart.
…allvarligt talat…
Att vi är hindrade från att aktivera oss bland folk håller på att göra mig tokig. Om Lokes vattkoppor inte går över snart vet jag inte vad jag gör.
Jag och vi och hej och hå som hade sett fram emot äventyrsbadet Experium så mycket.
Det närmaste vi har kommit äventyrsbad är att Loke har sin badbalja med sig, att det tycks finnas obegränsat med varmvatten och ett sjujävla tryck i vattnet i stugan.
…och jo just det. Min systemkamera har pajat också.
Idag har vi varit hos en märklig karl.
Vi har besökt Vild-Hasse utanför Malung.
Det var en upplevelse som inte går att beskriva i ord. Vi gick in i hans lada, ”Vindarnas Tempel”.
Efter ett tag hörde vi en röst utifrån, som pratade på vers och berättade konstiga sagor.
Det var Vild-Hasse som var på väg in för att hälsa oss välkomna.
Både barnen och vi tittade med stora ögon när vi lyssnade på Vild-Hasse och inne i ladan hängde fällar av alla möjliga djur, blandat med leksaker och allt man kan tänka sig.
Märkligare karl har jag nog aldrig träffat, det var verkligen en upplevelse!
Vi köpte älgsalami, utan tvekan den godaste korven jag nånsin har ätit. Så god att vi kanske blir tvugna att åka dit igen och köpa mer!
För att ni ska få en uppfattning om hans berättarförmåga (om ni inte har stött på han själva) så lägger jag in ett filmklipp från youtube här:
En morgon kan inte bli riktigt bra med ljummet bryggkaffe. Jag saknar mitt snabbkaffe.
Gårdagen bestod av lite småutflykter här i närheten och en tur ner till Sälenbyn. Eftersom det blir mycket tid i stugan tänkte vi köpa ett spel till barnen att roa sig med, nog för att vi har med oss tv-spelet, men det kan ju vara bra att ha något gammalt hederligt spel.
Mannen föreslog det här….:
…och köpte en Stetsonkeps till sig själv.
Jag skrek högt om spelet, hur tänkte han där? Minns han inte vad Sanning och konsekvens var?
Jag letade snabbt på ett lämpligare spel.
En tom lekpark har vi besökt och lite promenader har det blivit.
Idag är det regntunga moln ute, kanske man skulle ta en tur över till Norge? Kanske vi kunde hitta den där affären som ligger efter norska gränsen som vi båda minns från när vi var barn?
Som vi letade efter förra året men aldrig hittade.
Nu är vi installerade i stugan. Faktiskt en jättemysig och stor stuga!
Vi har hunnit med att handla lite mat och hämtat pizza i Tandådalen.
I Hundfjället där vi bor är det väldigt folktomt, skönt.
Kan möjligen bli liiite långsamt om Loke har tänkt sig att ha vattkoppor under hela semestern. Men jag har räknat ut att om vi har en sjujäkla tur så KAN vattkopporna gå över till onsdag.
Han är ju dessutom bara lindrigt sjuk, inte alls många prickar och pigg som en lärka (läs klättrar på väggarna).
Själv är jag trött som en gnu efter resan, fryser och känner mig ruggig. Det finns bastu i stugan, jag funderar på att testa den, även om jag har någon slags bastufobi.
Och jeansen jag köpte i en klädaffär brevid Claes Ohlssons passar perfekt ^^
Vi är på väg och har nog i alla fall kommit halvvägs.
Till Leksand närmare bestämt där vi just tankat på världens konstigaste automatmack.
För en stund sedan var vi i Insjön. Vi stannade vid Claes Ohlsson och gick in och handlade lite i skift.
Det ligger en klädaffär brevid och där hittade jag ett par nya baggyjeans som passade perfekt under min mage.
Jag blev så barnsligt nöjd med dom att jag kan tänkas modeblogga om dem senare!
Vi har bokat en veckas semester också! Nästa helg far vi :)
Nu är ju inte vi som alla andra som åker på solsemestrar till Thailand och dricker paraplydrinkar på en rosa luftmadrass i havet.
Vi åker från ett väderhelvete till ett annat kan man säga.
Just när vi jublat över att snön är borta i Mumaribo tänker vi åka till Sälen där snön fortfarande ligger kvar. Tror vi.
Antagligen kommer det att vara det där förhatliga slask-snö-regnvädret som vi egentligen är så innerligt trötta på.
Och inte åker vi dit för att åka skidor. Den enda i familjen Mumari som kan åka slalom är Fru Mumari själv, och hon törs inte riskera att ramla på magen för hon är lätt hypokondrisk.
Inte heller åker vi dit för att hålla på och fjällvandra, för det är vi helt enkelt för lata för.
Vi åker bara dit för att komma hemifrån ett slag, för att få bo i en mysig stuga och bara vara utan måsten och krav.
Sådana är vi.
Och så ser vi såklart fram emot att besöka Experium. Där det finns ett jättehäftigt badpalats med olika bastubad och äventyrsbad och restauranger!
Förra året åkte vi en månad senare på året. Det var jättemysigt, men tyvärr var i princip allt i hela Sälen stängt.
Men så här roligt hade vi då ändå:
Jag har varit kors och tvärs och hit och dit och överallt idag. Därför tänker jag bara berätta om dagens ena tur, efter Biltema.
Det var så länge sen vi åkte på någon spontan bara-utforska-och-promenera-tur tyckte jag, så jag bestämde att vi skulle åka till Älvkarleby och Laxön och titta på forsarna.
Nu var det ju kanske inte så mycket forsar att prata om, eftersom dom visst inte släppt på vattnet från dammarna än, men vackert är det ändå.
-Vi måste åka hit med barnen senare i vår! På Fallens Dag! När dom släpper på allt vatten! utbrast jag och tänkte i samma sekund som jag sa det på hur ”entusiastiska” jag och min bror var när mamma och pappa släpade med oss på Fallens Dag….
På eftermiddagen och kvällen har vi varit pruttonhundra mil i andra riktningen, härs och tvärs igen och jag har träsmak i både baken och ryggen av att ha suttit så mycket i bilen.
Nu är det Svenska Hollywoodfruar, det ENDA tvprogram jag följer, otippat va? ;)
Och ja just det, haha, Loke satt givetvis inte i brevlådan, jag måste ha haft bråttom när jag skrev det med mobilen och fattade ingenting först när jag läste era kommentarer när jag kom hem!
Efter att vi lämnat de stora barnen hos Sandra så for vi vidare till Gysinge. Det var visst lite julmarknad där också och marschaller var tända överallt.
Och så kom snön! Jisses vad det snöade! Snöflingor stora som dunfjädrar singlade ner och snart var marken vit.
Vi fikade på Cafe Nyfiket, jag känner att det lätt kan bli en helgvana att åka dit och fika. Dom har riktigt goda varma mackor där.
Loppisen var också öppen idag, jag köpte ett Lila Spets-fat från Rörstrand till svärmor, hon samlar på den serien. Till mig själv köpte jag en gammal tvättbräda, man vet ju aldrig när en sån kan behövas ;) och till barnen hittade vi en snowracer.
Jo, vi har varit i Eskilstuna. Den här gången höll bilen och vi kom ända fram till målet, Munktellmuseet, fullt av gamla traktorer och sånt.
Lite som ett dagis för barn och karlar.
Behöver jag tillägga att Loke var lyrisk?
Loke passade också på att kolla handen på gubben han träffade för ungefär ett och ett halvt år sedan….. Klicka för större
Nu, efter en lång dag och fodring ute hos djuren ska vi sjunka ner i soffan till Idolfinalen, med ett glas vin och chips. ….med tanke på vad som hände förra helgen när jag tog ett glas vin så känns det smått nervöst nu….
