mumari

När vi var in till stan var vi in en sväng på Granngården också.
Eftersom det är en butik som säljer tillbehör för djur och bönder och jägare, så verkar även djur få vistas där inne.
Inget konstigt med det tycker jag.
Men jag förutsätter att man endast tar med sig djur som är normalt funtade i huvudet.

Loke gick bredvid mig inne i butiken, längst ner i butiken står två tjejer med en råttliknande hund klädd i något mellanting av en väska och en klänning. HUnden har också koppel på sig.

Loke har väl aldrig sett något så märkligt som en hund i kläder, så han stirrade ogenerat på hunden när han gick förbi.
Plötsligt morrar och skäller den äckliga lilla hunden och gör ett utfall mot Loke med blottade tänder.
Jag skriker spontant NEJ! och Loke hoppar vettskrämd därifrån.
Hundens matte rycker tag i ett slags handtag på hundens väskaklänning och lyfter upp hunden som en jojjo på axeln.
-JÄVLA hund! utbrister jag chockad.
Hundens mattar går bort en bit.
Loke säger att det var en arg och dum hund, och jag håller med högt.

I efterhand ångrar jag att jag inte konfronterade hundens ägare direkt. OJ VAD JAG ÅNGRAR DET!
För jag var så arg så jag bara skakade.

Jag tycker inte automatiskt illa om alla småhundar. Men antagligen de flesta småhundar av typen ”Paris Hilton-hundar”. Och det är ju egentligen inte hundarnas fel. Det är ägarens fel.
För dessa bebissubstitut får inte lära sig att vara hundar. Får inte lära sig att agera som en hund ska göra och får inte lära sig rang och tillrättavisningar.
För det går mycket snabbare att bara lyfta upp den lilla råttan i famnen när den är olydig.
Och vad ger det för signaler till en hund som varit aggressiv? Som är förstärkning av hunden och dess dåliga beteende, och den känner sig ännu maffigare och större.

Men praktiskt…. det är det ju….

Jag undrar ja vad omgivningen hade sagt om en Rottweiler gjorde exakt samma sak som den där lilla skithunden?

{Bild}

*..så…: Har du en sån där minihund, men vet att du ändå behandlar den som en hund. Då behöver du ju int ta åt dig.

Bloggar etiketter: chihuahua, dvärghund, hund, hundkläder, hundväska, kläder, klänning, minihund, papillon, paris hilton, rottweiler, väska

Mina barn ska åka skridskor och längdskidor i skolan den här veckan.

Familjen Mumari är ingen friluftsfamilj. Barnens skridskor är urvuxna och några längdskidor finns inte i Mumaribo.

För att vi gör en massa annat på fritiden än att släpa oss fram på långa Gustav Wasa-brädor.
Det har ju hänt förrut att skidåkning har stått på schemat i skolan, men då har det funnits låneskidor för såna som oss, som inte har begripit oss på det där med längdåkning.
Men den här veckan är det slut med det. Inga låneskidor. Man ska fråga vänner och släktingar och bekanta efter skidor om man inte har egna.
För åka skidor det ska man.
Vi har frågat våra tre vänner och bekanta och släktingar i närheten och kommit fram till att två meters skidor är lite jobbigt för barnen att ta sig fram på. Andra barn kan bli skadade och så där.

Så då tänkte mamma Mumari störta iväg till en skidåkningsaffär, för att köpa skidor. För att dom små barnen ska kunna åka på skidorna den här gången, sen kan vi eventuellt använda skidorna till att hänga upp långkalsonger och sånt på tork.
Eller som tavellist.

Men så tänkte mamma Mumari en gång till och blev lite arg. Faktiskt så är det lite fräckt att skolan bara tar för givet att alla familjer äger upsättningar av diverse sportutrustning, bara för att det ska åkas en gång om året.
Eller att man har ett sånt stort kontaktnät att man automatiskt bara kan fixa låneskidor. Annars så åker man och köper nya skidor för ett par tusen, och då blir det ju i slutändan väldigt dyra och exklusiva torkställningar eller tavellister.

När jag blir stor och startar en egen skola på min gata i Mumaribo, då ska jag bestämma att vi ena dagen ska ha ridning på schemat. Och då ska alla barn rida och alla barn ska ha med sig en ridhjälm och ett par ridstövlar.
En annan dag ska jag bestämma att vi ska ha crossåkning på schemat, och då ska alla barn ha med sig crosskydd och helst en egen cross för vi ville inte låna ut våra.
Och dom barn som inte har rätt utrustning med sig får skylla sig själva och får sitta vid sidan av och titta på.

Så det så.

Bloggar etiketter: barn, barnskidor, längdåkning, längdskidor, skidor, skridskor, snö, sport, vinter

Jag tänkte ett slag att jag skulle sitta och tycka för mig själv.

Men det kan jag ju inte. För jag tycker att det är så fel.
VARGJAKTEN.

Enligt ett beslut från riksdagen ska det få finnas 210 vargar i Sverige.
Varför?
Igår startade vargjakten i Sverige, 27 vargar ska skjutas och 22 vargar hann dödas redan första dagen och ett flertal blev påskjutna där ingen vet hur utgången blev.
Jag undrar vad som ger oss rätten att bestämma hur många vargar som är för mycket? Här, i närheten av Mumaribo ska det visst vara tätt med varg. Och ojoj vad vi stör oss på dom. Vi ser dom springa runt och sukta efter barn och boskap var och varannan dag faktiskt.
I månskenet så ylar dom ut förskräckliga hot om att dom ska äta upp våra familjemedlemmar, och allra helst vill dom sätta tänderna i hundar, jakthundar ska vara de mest delikata. efter vad jag har hört. Det är det senaste.
Citat från UNT den 24/12 -09:

Nätverk ska hålla koll på vargarna
Heby kommun. Jakthundar har dödats och skadats

Kenneth Arvidsson i Harbo har organiserat ett nätverk för att hålla reda på var vargarna finns i Heby kommun.

- Redan första dagen annonsen var ute gick telefonen varm. Nätverket är klart. Jag har en kontaktman i varje by, och är själv spindeln i nätet, uppger Kenneth Arvidsson.

- Vi skall kunna jaga även om det finns varg i skogen.

Bloggar etiketter: död, farlig, gysinge, gysingevargen, jaga, jägare, jakt, jakthundar, jaktlag, kerstinbo, kerstinbovargen, skjuta, varg, vargar, vargjakt, vargskinn

Man måste ju summera sitt år, eller hur?

I år har jag gjort det genom att samla ihop foton från varje månad. En riktig egotrip :)

Det tog ungefär pruttonhundra timmar att göra så ta dig gärna ett par minuter och titta och se om du minns tillfällerna? Eller om du är relativt ny här, se det som en liten förklaring på varför jag är som jag är ;)

Hoppas ni följer med nästa år!

(öppnas i nytt fönster)

Make a Smilebox slideshow

När jag var liten fanns inte moderna tv-spel och datorer. När jag var liten var microvågsugnen livsfarlig och Commodore 64 var bland det häftigaste man kunde ha och videosamtal i telefonen var bara ett fånigt aprilskämt.

Idag tar jag en kopp kaffe och funderar över min 9-åriga dotters fråga; -Mamma, snälla kan inte jag få Facebook, alla mina kompisar har det.

Skulle ni?

…och nej, det står inte vad det ser ut att göra bakom mig på kortet.

Bloggar etiketter: barn, dator, facebook, familjefilter, family safety, internet

Vissa har inte kommit in på min blogg de senaste dagarna, nu ska det gå, det har inte berott på er webbläsare eller liknande, utan på någon form av IP-block.

Dock ska det alltid gå att läsa bloggen via feeds:

Subscribe in a reader:

Många har undrat varför jag har lämnat Spotlife.

Har jag blivit utslängd? Har jag gjort mig osams med dom? Tjänade jag för lite pengar? Var det på grund av allt tekniskt strul som varit?

Nej, det var för att hoppet försvann. Hoppet om att verkligheten skulle kunna ta plats och känna sig bekväm bredvid ett par jeans från Dolce&Gabbana, Frey Wille-armband och tveksamma sexgurus som fiskar bekräftelse och strösslar allmännyttiga råd till er som inte är lika erfarna.

Varför spä ut mina tankar med ordbajs, särskrivningar och glammiga kvällar på Stureplan som en dåligt blandad drink med smak av tonårens häxblandning.

Jag är mer verklig än så, mer äkta och framförallt stolt över att vara det.

Tomas på spotlife har varit den bästa supporten och bloggcoachen i alla lägen, hade det inte varit för honom hade jag slutat ännu tidigare. Men tyvärr kan inte han ensam kompensera upp allt annat som spotlife utåt sett har kommit att stå för. Tyvärr. Ett försök till ett samlat redaktionellt innehåll bekräftade bara vikten av enspårig ytlighet och gjorde det definitivt.

Ensam är stark och ulven i fårakläder har landat. Spotlife kommer att sakna innehållet som försvann och lämnade plats åt en hel arme beväpnade med delicious lipgloss, latte och otänkta texter som förlamar din kreativitet och gör skrivkrampen till en epedemi.

Wargaflicka, en av de få med innehåll, lämnade samma dag som jag, vi var båda ovetande om att den andre slutade.

Kvar finns nu inte mycket tänkande innehåll på spotlife, kanske de som fortfarande tänker sina egna tankar kan styra om riktningen, bort från en marknad som inte redan är mättad?

…..eller kanske är det bäst att lämna den båt som sjunker…?

Bloggar etiketter: blogg, bloggar, bloggcoach, blondinbella, epedemi, frey wille, häxblandning, innehåll, lipgloss, marknad, milf, mogi, pontus ströbaek, redaktionellt, robin söderlund, sex, spotlife, storstadspojken, stureplan, support, towa lindberg, wargaflicka

Mumari lottar ut Spotifyinvites här!

Vissa undersökningar har visat att personer bakom dessa ip-adresser kan ha varit delaktiga i sabotaget mot Spotlife-nätverket. Medvetet eller omedvetet. Känner du igen dig?

IP	Stad	Plats	ISP
83.226.189.120	Sundbyberg		Bredbandsbolaget AB
90.228.252.250	Nora		TeliaSonera AB
83.251.238.27	Mjölby		Com Hem AB
217.211.177.11	Stockholm		TeliaSonera AB
85.224.32.223	Stockholm		Bredbandsbolaget AB
83.250.217.166	Österåker		Com Hem AB
81.229.44.20	Stockholm		TeliaSonera AB
85.11.217.44	Örnsköldsvik		Ovik Energi AB
213.88.173.11	Bunkeflostrand		TDC Song AB
82.197.236.109	Ljungby		Net at Once AB
213.100.119.222	Trollhättan		Tele2 SWIPnet

Gårdagen har varit lång.

Jag hade nog inte insett hur viktig min blogg är för mig förrän nu. Den är inte bara en del av mig, den är JAG.

Natten till fredag hackades spotlifes servrar + backuper. Allt ska ha raderats. Jag fick veta det vid niotiden i fredags morse då jag oroligt ringde Tomas. Sen dess var dagen en enda lång väntan och undran. Oro över framför allt mitt stora bloggarkiv som går tillbaka till början av 2005. Så mycket minnen, så många ord och så många foton. Jag har varit så orolig över min blogg att jag knappt kunnat njuta av vårsolen, även om jag suttit på verandan i värmen.

Vad är det för förbannad idiot som har saboterat på detta sätt!
Antagligen är svaret ett maniskt hat mot Blondinbella, avundsjuka och viljan att förstöra. Det är inte okej. Man behöver inte tycka om alla, och man behöver inte sabotera och förstöra för de man inte tycker om. Simple as that.

Jag är oerhört glad att min blogg nu är tillbaka, men som ni ser så finns det inga inlägg efter den 14 januari 09. I nuläget är det fortfarande oklart om det går att få tillbaka de inläggen.
Tänk att det kan göra så ont att förlora de inläggen? Jag är självklart glad över att så mycket har gått att återställa, men de två månader som saknas, allt som jag skrivit om, alla foton….det känns tomt utan dem! Fast det bara är ett enda tradigt ordbajseri, dag ut och dag in, så är det jag, en del av mig!

Jag är så ledsen över vad någon/några har ställt till med, igår var jag mest förbannad, idag är det trist. Förbannat trist.

En stor eloge till Tomas och de andra på Spotlife som har jobbat med detta oavbrutet sen sabotaget upptäcktes. Hoppas ni hinner få lite sömn nu!

Läs mer om sabotaget:

Blondinbellas blogg hacka, Resume, Computer Sweden. Pontus Ströbaeks blogg

Bloggar etiketter: blondinbella, hacka, hackad, hackers, mumari, sabotera, server, servrar, spotlife