Att inte hänga med
Feb 3, 2012 Allmänt, Barnen, Jag, Krämporna
Sandra läste upp en mening ur ett blogginlägg jag skrev tidigare idag och frågade om jag hörde vad jag hade skrivit för fel?
”Ska jag åka och storhandla kanske? Det känns egentligen inte alls lockande att göra det själv med en fyraåring som tycker det är tråkigast i hela världen och alltid blir kissnödig när man fyllt halva kundvagnen, och en ettåring som bara klättrar ur vagnen.”
Hon skrattade och jag tänkte så det knakade, nä, jag kunde inte komma på vad det var för fel i det jag skrivit…. tills Sandra undrade om jag fortfarande trodde att Loke var fyra år??
Herregud, jag tänkte inte alls på det! Jag hinner inte med! Han fyller ju för sjutton snart 6 år! Sandra brukade själv kalla sin jämngamla Svante för fyra år, så jag är ju inte ensam om att inte hinna med i alla fall men hu så fort tiden går!
Vi har haft en lugn eftermiddag annars, och nu har jag plockat fram chips och ostbågar till barnen och tänt ljus i tv-rummet. Själv är jag fredagssnygg i po.p-randiga långkalsonger och sköna m90-tröjan som blev favoriten på en gång.
Orken är borta. Jag är så jävla less på att känna mig så här låg och tråkig. Jag satte massor av glad färg i nya bloggdesignen för att tvinga upp mitt humör lite, men det hjälpte inte länge.
Den här värken i kroppen tar knäcken på mig. På riktigt. Varför rasar kroppsdel efter kroppsdel just nu? Varför?
Hela mitt liv har jag gått i tron att åldern ska göra underverk för mina överrörliga leder. För det sa en läkare för femton år sedan och det tog jag fasta på. ”När du blir gammal blir du ju stelare, det blir alla” och jag tog det som att jag skulle vara som en normal 20-åring i kroppen när jag är fyrtio.
Men jag blir ju inte mindre rörlig för att lederna blir stela, det är ju av smärta jag blir mindre rörlig. Nu har jag förvisso ganska många år kvar till fyrtio, så det finns kanske en liten chans att den läkaren har rätt?
Jag känner mig som en gnällig belastning för alla som finns runt omkring mig. Som en riktig latmask.
Om radhusbuffé och lera
Idag var det lyxigt må ni tro! Jag dukade upp värsta radhusbuffén för barnen! Det fanns fiskpinnar, och pannkakor, och blodpudding! Och limpa med ost till det.
Som en nostalgitripp till barndomen!
(erkänn att ni blir sugna!)
Telma plockade på sig lite allt möjligt på sin tallrik. Hon är inte så himla kinkig med att blanda. Men godast av allt var smöret som fanns under osten på limpmackan.
(Var så säkra på att Bob ligger under Telmas stol och håller koll)
Innan middagen knådade jag ihop en play-dohdeg till barnen att leka med. Eller äta på. Även det kändes lite som tillbaka till en villa i Täby 1984 och jag var 5 år och mamma var dagmamma och hade en velouroverall.
Mitt i veckan
Onsdag.
Det är gnistrande kallt ute och ska visst bli kallare. Jag har hellre kallt en att det är slask, så det gör inget.
Telma är feberfri igen, men hostig och snorig. Viktigast av allt; pigg ändå! Nästan sitt vanliga jag som leker och spexar som vanligt ^^
Järngänget framför morgonbolibompa. Vi lyckas sätta på tv:n varje morgon när dom sjunger ”dagens-grattisvisan”, sen har jag den sången på hjärnan hela dagen.
Telma har också tagit sitt penicillin utan bråk. Eftersom det nya penicillinet hon fått inte smakar illa så började jag misstänka att det var medicinskeden hon protesterade mot, så jag mätte upp penicillinet och provade sen att ge på en tesked.
-Mmmmmm! Ghotth!! sa Telma och svalde två teskedar penicillin. ”Ghotth” är kanske det roligaste ordet Telma säger nu eftersom hon liksom viskväser det så hon låter som ett litet monster.
Ni anar inte hur skönt det skulle vara att slippa en kamp med Telma för att få i henne medicin tre gånger om dagen.
Loke däremot har fått utslag och klåda på kinden. Vad det beror på vet jag inte, men han hade jättesvårt att somna. Det kan kanske vara för att han tog hallonsylt i stället för äppelmos som han brukar på pannkakorna igår?
Han har inga allergier som vi vet om, men jag ska prova att ge honom hallonsylt igen efter att det på kinden har gått bort så får vi se.
Ärad vare gud i höjden, detta har jag gjort i slöjden
Jan 31, 2012 Telma
Det lite isolerat här i Mumaribo. Så vi börjar tillverka egna leksaker och så.
Det började med att Telma var så himla arg på Mimmi, för Mimmi vägrade gapa så mycket att en vanlig bäbisnapp fick plats i hennes mun.
Telma har varit upprörd hela dan över det.
Så jag tog fram cernitlera och knåpade ihop en napp, liksom gjuten efter Mimmis mun. En ljuslila napp, var det från början. Jag vet inte om det beror på att leran är 15 år gammal, men den kom ut som grå när den var härdad i ugnen.
Men huvudsaken var ju att den passade i Mimmis lilla, lilla dockmun:
Men så visade det sig att Telmas fingerfärdighet inte riktigt räckte till, hon har inte precisionen som krävs för att få in nappen i Mimmis mun, hon kan bara dra ut den:
Så nu har jag två bäbisar.
För nån måste ju ta hand om Mimmi och hjälpa henne med nappen sjuttioelva gånger tänker Telma och kånkar Mimmi fram till mig hela tiden.
Nu står jag och lagar mat och Telma försöker liksom trycka fast dockan på min höft, sen sträcker hon upp sina armar mot mig och säger ”Kchoo!” vilket betyder ”kom” på Telmas språk.
Lite ur askan i elden. Och nappen blev inte ens fin.
Inte sport. Bandy.
Jan 30, 2012 Barnen, Konversationer
Jag: Sportkanalen?? Varför tittar du på Sportkanalen??? *vi är den osportigaste familjen som gått i ett par skor*
Stort barn: Sport?? *oförstående*
Jag: Ja? Tycker du att det är bra eller??
Stort barn: Sport? Det är ju bandy! *himlar med ögonen*
Jag: Ja? Varför tittar du på det?
Stort barn: Ja? Jag är ju intresserad av bandy, vi har ju bandyturnering i skolan på torsdag!
Grönt är skönt
Jan 30, 2012 barnkläder, Telma
Det har ju blivit en del stillasittande i soffan bredvid datorn sista dagarna, och jag har traderat två fina klänningar till Telma. Jag älskar ju tradera och handlar det mesta i klädväg till Telma där, där kan man liksom noga finplocka och välja ut det bästa som funnits i butik flera år tillbaka!
Nu blev det två klänningar från Polarn & Pyret, deras kvalitet gör att de är perfekta som secondhandfynd.
Den randiga gröna singoallaklänningen har Telma redan som blårandig, rödrandig och gul med hönor på, modellen är en riktig favorit och går att använda lääääänge. Blir den for kort som klänning passar den fint till jeans som tunika!
Den rutiga klänningen föll jag för direkt, vårfin!
När det gäller klänningar så är de helt i min smak, det är klänningar, men inte så mycket tjejeiga och puttinuttiga för det!
Tags: basrand, blå, grön, klänning, po.p, polarn, polarn och pyret, pop, röd, tunika, vit
Nästa man på tur
Jan 30, 2012 Telma
Jag borde ju inte bli förvånad, det var ju liksom väntat, jag tror att det är Telmas tur nu, med magsjukan.
Hon kräks inte, men hon är alldeles matt och jättedålig i magen, den här magsjukan verkar vara ett lotteri, några blir ”bara” jättedåliga i magen med typ lika kramper som när man spyr, och andra kräks.
Telma behövde verkligen inte det här nu, hon som inte hämtat sig från förkylningen med krupp, öroninflammation och feber som hon hade i helgen.
Jag hoppas att det är snabbt övergående på henne, och att jag piggnar på mig bättre än vad jag gjort hittills.
Och bilbekymret då, det vet jag inte hur jag ska lösa, min bil står 6 mil bort hos svärföräldrarna, med Telmas bilstol och barnvagn i, så det funkar inte att jag och mannen åker och hämtar den heller.
Först funderade jag på att beställa en taxi till barnstolen, men nu hjälps inte det heller eftersom Telma inte ska ut och fara med magsjukan.
Att roa en Telma
Jan 30, 2012 Telma
Det är ganska avslaget här hemma idag, men det får vara så.
För att roa en ettåring krävs inte så mycket ^^
Telma ger sina Mimmisar penicillin
Pusslar med Loke och Bob
Äter lite chokladpudding och kan själv
Leker titt-ut med en korg
..eller Jason kanske?
Mitt lilla hjärta
Jan 28, 2012 Telma
Skruttan, över 40 graders feber och jag försöker få i henne så mycket saft jag kan. Jag köpte en slags fruktpuré som hon kan suga i sig på tub också och det går ner.
Fast hon är så sjuk så vill hon hela tiden ha sina Mimmi-dockor hos sig, och hon klappar och pussar dem, och bjuder dem på saften i nappflaskan.
Vad dumt att jag inte har sett till att få vila nåt på dagen idag, jag misstänker att det blir ännu en vaken natt.
Penicillinfamiljen
Jan 28, 2012 Telma
Jaa, jaha, jodå… *suckar uppgivet*
När vi anmälde oss i receptionen på akuten i Tierp fick vi komma in till en typ ”väntsäng” i stället för väntrum med Telma, eftersom hon var så påverkad av febern.
När väl doktorn tittade på henne så konstaterades öroninflammation, igen eller oläkt sedan sist.
Jag pratade med doktorn om hur svårt det är att få i henne penicillinet och att jag är orolig att det är därför som hon blev sämre igen? Att det liksom är mitt fel?
Men doktorn trodde inte det, barn brukar bli friska av penicillinet även om dom lyckas spotta ut en del, sa han. I stället trodde han att hon behövde ett annat penicillin, att Kåvepenin kanske inte funkade på henne.
Så vi fick ett nytt utskrivet, och även Brickanyl mot kruppen. Mollepect ville han inte ge till Telma för han tyckte att hon var lite liten och klen (?) för det. När börjar man ge Mollepect då? Telma är ju snart ett och ett halvt år och väger 8,8 kilo.
Det nya penicillinet smakade i alla fall inte alls lika illa som Kåvepeninet och det ska ges i en lite mindre mängd också så jag tror att det här kommer att gå bra.
Vilken penicillinfamilj vi är just nu! Om jag skulle rada upp alla tabletter och antibiotika och hej och hå på köksbordet som jag och Telma tar just nu så skulle en pensionär med tusen åkommor lätt ligga i lä.
Jag har i alla fall klarat av att äta riktig mat idag för första gången på typ en vecka. Även om jag inte hann äta mig mätt innan det gjorde så ont i käken att jag fick sluta äta, men det var ändå underbart! Mat liksom! Finns det nå bättre?
