Category Archives: Mannen

Egentligen skulle han vara ute i skogen och hugga ved, och vara ute och fixa med min bil och så, så jag vet inte riktigt varför mannen helt plötsligt drog fram borrmaskinen och började laga en stol som varit lite trasig sen i somras, mitt i mitt kafferep jag hade med Sandra?

Varför nu och helt spontant i bara mässingen liksom?

Ja, så blev det inte riktigt som han tänkt sig…

…så då lade han borrmaskinen på bänken och ställde tillbaka stolen och gick ut för att hugga den där veden i alla fall.
Det är visst hög tid att börja med veden nu. Om man tänker efter.

En gång berättade mannen att han hittade en felsydd handske på jobbet. Handskens tumme satt i mitten. Ibland undrar jag om det inte var hans egen?

- Posted using BlogPress from my iPad

Idag är det en sån där hemsk väderdag som gör att värken i lederna skär sönder mig totalt och inget hjälper.
Vi har varit med mannen och handlat nå slags motorsågsgrejer.
Han håller på att förbereda sig för att bli en färdig gubbe. Se till så att han kan hugga ved och ha sig och då måste man visst ha utrustning till det.
Det är bra det att han tänker bli som en gubbe när jag inte riktigt själv orkar vara karl i huset och fixa med ved. Om mannen hugger och sågar så kan jag elda opp’et.
Teamwork.

…men han fick lite konkurrens om den där nödvändiga hjälmen:

- Posted using BlogPress from my iPad

Mot kvällningen så kom mannen in och sa att han skulle åka upp i skogen och fixa lite med den där lastgamla skogsmaskinsgrejemojen som han var och hämtade idag.
En sån där som har en kranarm och en kärra som man har stockar på. En sån där som jag inte har en aning om hur den fungerar.

När han varit i skogen ett tag och det börjar bli dags för middag ringer jag. Inget svar. jag är ganska van vid det och stressar inte upp mig på en gång.
Men när jag ringt hundra gånger på en timme och han inte har svarat så blir jag ganska stressad. Jag åker och handlar, köper hämtmat som vi bestämt, ringer då och då, inget svar. Jag slänger i mig maten och sätter mig tillslut i bilen och kör in i skogen jag med.
Typ livrädd.
Jag menar, jag vet ju inte vad som kan hända med en sån där maskin? Jag vet ju inte om den där griparmen kan ta en stock och dänga den rätt på min man om den vill. Jag har ju ingen aning. En sån där gammal maskin kanske inte är att lite på, den kanske löper amok och blir helt galen.
Därför hann jag måla upp en skräckscen framför mig om vad som kunde ha hänt medan jag och min bil kämpade oss fram på en lerig och mörk skogsväg.

Så kom vi fram. Till den där maskinen. Och min man. Som står där mitt upp på ett lass med stockar. Spritt språngande levande och oskadd och lyrisk. Jag har oroat mig i onödan.

Blir jag liksom överlycklig och jublar då?
Nej, jag blir skitförbannad.
Och mannen kan inte förstå det?
Inte ens när han tar fram sin telefon och ser att han har trehundra missade samtal från mig. Han undrar liksom varför jag blir så arg och inte glad över att inget hade hänt honom? Han har ju haft jätteroligt när han har hållit på och lastat de dära stockarna!

Är det det där med Mars och Venus och det som har betydelse här? Är det därför han inte fattar varför jag blir arg? 

Mannen kom hem nån gång i natt, så vi pratade inte något förrän han vaknade i morse.
Då fick jag veta att precis när han kommit hem och parkerat med bilen, så kom det en civilpolisbil med blinkande blåljus upp på gården!
Jag måste ha sovit väldigt hårt, för vårt sovrumsfönster är precis mot gårdsplanen och det borde ha blinkat blått i hela sovrummet, men jag märkte inget.
Hur som så var mannen trött efter att ha jobbat hela dagen och kvällen, och undrade om dom i alla fall inte kunde stänga av blåljuset? Men det kunde dom inte, det måste ”synas att dom var där”.
Dom kollade hans körkort, han fick blåsa och sen var allt ok så åkte dom igen.

Konstigt. Man räknar inte med att hamna i en poliskontroll hemma på sin egen gårdsplan klockan två en tisdagsnatt.
Det händer väldigt mycket kring vår by, mycket inbrott, knark och stölder, så jag antar att det var därför polisen åkte runt och spanade på folk som rör sig ute konstiga tider. Så man får ju ändå tycka att det är bra även om mannen blev väldigt förvånad!

Jag som hade tänkt mig att bara vara hemma och fixa med nyttiga och praktiska saker idag fick i stället följa med mannen in till stan och husläkarakuten eftersom vår egen vårdcentral inte kan tänka sig att titta i någons hals med kort varsel.
Mannen fick diagnosen ”tyvärr inte tillräckligt sjuk av halsfluss än för att få penicillin, men kommer troligast att bli de närmsta dagarna -kom tillbaks på torsdag så får vi se.”.
Ja så vi åkte hem igen.
Och jag fick aningens dödsångest efter att ha vistats i ett väntrum fullt med andra hostande patienter. Och Telma var så vild att hon dessutom har krupit lite på väntrumsgolvet!
Kan man spetsa hennes badvatten med handsprit? Va-va-VA?

Nu är det dags för dagens skogspromenad och sedan matlagning!

Passa på att vara med i min tävling i samarbete med Skummis!
Toksöta badfilurer kan ni vinna och det är enkla, s
nabba regler för att delta, man behöver inte ens ha en egen blogg!