En extrem tidsoptimism igår gjorde att jag i slutändan hade en timme på mig att fixa lunch, hjälpa till att fodra korna, duscha och piffa till mig och packa väska och allt sånt igår. Sen var det dags att få skjuts av mannen till station i Uppsala för att sedan ta tåget till Stockholm och Stora Bloggpriset.
Jag hann, jag hoppade i princip på tåget mot Stockholm i farten. Kände mig något obekväm på tåget när jag ser att jag har halva hunden med mig på jackan.

Skickar mess till DVIJDVS: ”Hej, jag tror jag är i Stockholm snart, jag har glömt bort på vilket hotell vi skulle mötas”.
Får adressen, PUB-huset, jo just ja.
Jag frågar en dam vid på T-centralen om vägen dit, får en enkel beskrivning ”gå snett till vänster, sen ser du en gata, sväng två kvarter, blablabla…” *undrar om min frisyr blir förstörd av snöandet och om jag kommer klara av att gå i mina höga klackar och om Loke saknar mig tänker jag för mig själv medan tanten förklarar*

Jag tackar och går ut, tar till höger, funderar på vad tanten egentigen sa? Jag vänder, går lite åt andra hållet, snurrar runt, pratar med mig själv, tar en taxi istället. 3 minuter och en skrattande taxichaufför senare är jag framme.

Förkväll med DVIJDVS + familj och så småning om Abbes pappa med fru och Ulrica Good. Vilket härligt gäng! Och golvet skakade bara lite när Linda gick, inte alls så farligt.
Ett bloggfoto på en sådan träff är ju obligatoriskt, jag tar fram min kamera, men helvetet startar inte! För batteriet sitter inte i… jag har glömt det hemma!
Då vet ni att mitt helvete startar, för jag är halv utan min kamera.

Efter några fördrinkar går vi allihopa till Nalen, till det stora galejet! Jag är mäkta stolt över att jag klarade en kväll i mina superklackar.
Och jag träffade underbara Deeped och Stielli och Mymlan, twittervänner och bloggvänner. Och Tyskungen. Så roligt och annorlunda att träffa vänner man känner men ändå inte!

Prisutdelningen, jag hade röstat, bara i en kategori, Vardag och fritid. På Abbes pappa. Den kategorin kändes absolut viktigast att se utdelningen på. Och tänk, HAN VANN! Och oj vad jag tycker att han förtjänar det! Grattis Gunnar!

Jag hade faktiskt en underbart rolig kväll, jag kan ju bara jämföra med Veckorevyns galor som jag varit på, och den här smäller högre! Särskilt vad gäller stämningen. Vuxna, glada och trevliga människor.

Tack Fröjdh för inbjudan och tack alla vänner som gjorde min kväll!

Om någon av er har foton från kvällen där jag och vänner är inblandade så blir jag så glad så jag skulle kunna pussa era fötter om ni mailar dom till mig!
info (snabela) mumari.com

Jag tror inte tvklippet funkade på min blogg igår? Här har ni film från kvällen, Henrik Schyffert, ÄGER.

Eftersom jag ”framtidsbloggar” och redan är på galan (förhoppningsvis) så hoppas jag nu att koden till aftonbladet tv funkar!

Skål för det!

Jag såg att den där Kenza kanske skulle ha en svart, tight klänning i skinn… jag kanske kan ha min svarta, jag kan ju sträcka på mig och suga in magen.
Å andra sidan glömmer man bort att dra in magen så fort man får i sig ett glas champagne.
Å tredje sidan så har Kenza långa ben. Skit i den svarta klänningen, igen.

Jag målade och stämplade en ljusstake igår. Ha! Vilken jävla klyscha!
….skönheten ligger i betraktarens öga. Hur tänkte jag då?
Märker ju jag nu att det där ordspråket bara är till för naturliga skönheter.

Nej då, jag brukar bara stressa upp mig yttepytte lite när jag ska nånstans som ligger utanför Mumaribo.

Jag har provat kläder, jag får absolut känslan av att man bör ha klänning för att smälta in, men se det är omöjligt att föreställa sig hur jag kommer se ut, för det har blivit något trasigt fel på min spegel!
Den har liksom dragit ut spegelbilden, på bredden! Jag fattar ingenting?
Men så tänker jag att svart, svart är ett säkert kort, alltid. Jag har en svart typ fodralklänning. Till den behöver jag en gördel. Eller en gravidmage för då kan den få bulla ut både till höger och vänster eller som en stor framstjärt, det gör ingenting, för det ligger ett mirakel därinne.
Men jag har varken gördel eller ett mirakel i magen. Skit i den klänningen.
Jag tänker att klänning blir nog lite som att köpa grisen i säcken, jeans har jag varje dag. Jag vet ju att dom funkar och att benen når hela vägen ner till marken i dom och allt det där.
Och om jag tar ett par märkesjeans som kostade pruttonhundra kronor och ett par jävligt höga klackar kanske det funkar?
Att jag egentligen köpte dom på rea och att det torde tyda på att dom är ute får jag lov att förbise, för den där tvättmaskinen har krympt alla andra byxor.

Sen har jag kollat upp på en karta över huvudstaden vart jag ska också. För jag ska först möta bl.a DVIJDVS och Abbes pappa i en hotellbar.
Och vägen dit ser skitenkel ut på kartan, jag ska bara svänga en gång så vitt jag kan se. 1,3 kilometer, orkar klackskorna gå så långt?
Sen tänker jag lita blint på att dom andra hittar till Nalen och jag tänker kanske hoppas på att det är så långt dit att man måste dela på en taxi.
Jag har vaga minnen av att jag övertalade Annie att ta en taxi med mig till centralen efter Veckorevyns BlogAward. Det var en halv kilometer till centralen. För ibland strejkar fötterna totalt när man tvingas kliva ur graningekängorna och hoppa upp i ett par klackskor.

Det här kommer gå jättebra. Bergis.

Jag och lilla Becka

Becka, Robin, jag och Annie

Nu är det dags att försöka komma i form, hämta saknade barn och få lite vettigt gjort idag!
Och Maja, underbara människa som gjorde min dag igår, jag kommer och hälsar på dig med virknålen sen!

Som sagt, mer om bloggalan i kväll! Vi hörs då!

Jag och Loke Bråkstake har i alla fall varit ute i solen idag med hundarna. Kossorna har vi sett efter också och jag har till och med vågat mig in till dem i ligghallen!
Det här må låta konstigt för er som bara ser kossor som mjölkfabriker. Men det är ju så att det finns kossor och det finns kossor.
Vi har en som jag tycker är så himla gullig, för hon ser ut som en panda.
Jag fjäskar lite extra för henne, dagens kossor är ju oftast inte klapptama eftersom dom i stort sett alltid går på lösdrift.
Lite av dagens bilder:

Gizmo lurar på Dumper.

Loke pratar med pappa.

Ryck upp mig nu! Jag kan väl i alla fall göra mig till och prova kläderna inför lördag? Det kan jag väl kosta på mig?

Jag då? Som kommer från Långtbortistan! Ska jag traska ner till ett femkronorshotell vid T-Centralen och byta om? Huh?

Det kanske är helt uppenbart och självklart hur man ska bete sig för de som minglar runt på ren rutin kors och tvärs? Men jag gör inte det. Veckorevyn får allt ta och tänka på det när dom bjuder en lantis. Bruksanvisning önskas!

Kanske Café Opera har hemliga dressingrooms, till skillnad från våra caféer här på landet?
…jag undrar jag hur det här ska gå…..

Kan man bara göra något åt de där bekymmersrynkorna mellan ögonbrynen tro….?