Tag Archives: garn
Inspiration mormorsrutor
Man kan ju göra fler saker än tofflor och filtar av mormorsrutor! Nu känner jag att jag bara MÅSTE ha en virkad handväska! Frågan är om mitt tålamod räcker till så många rutor?
(klicka på bilderna för bildkälla)
Filed under Pysslat
Att vara sin egen mormor
Skam den som ger sig! Jag är färdig!
Eller… man skulle kunna tro att det är jag som har virkat dessa, men egentligen så är det den där tanten som bor någonstans djupt inom mig som har gjort det.
Varma och gosiga blev dom. Passar bra eftesom Bob tuggade min ena fårskinnstoffla till molekyler i förrgår.
Loke blev imponerad också:
-Wow, mamma kan du göra tofflor!?
-Japp! Du kanske vill ha ett par!
-Jaaa! När ska du göra mina?
-Vilken färg vill du ha på dina då?
-Hmm.. dom ska vara svarta och vita. Med döskallar. Ja, svarta med vita döskallar i stället för blommor som på dina mamma. När är dom klara?
Så en liten efterlysning då? Någon som har ett mönster i bakfickan, eller ärvt eller så på mormorsrutor med döskallar?
Filed under Pysslat
Söta bebisar ska söta mössor ha
Eftersom slarvern Telma har haft bort den första mössan jag stickade åt henne, så fick jag eld i baken att sticka en ny.
Trots ett liiiitet tillverkningsfel så älskar vi den alla redan ^^
Äntligen! En färdig mössa!
Ojoj så fort tiden går när man har roligt.
För första gången på ungefär tvåhundrafyrtio år har jag lyckats slutföra ett pysselprojekt OCH blivit nöjd!
Pixie-mössan till Telma är stickad och klar! TADAAA!
Herregud så stolt jag är över mig själv!
Här provar Telma mössan när den nästan är färdig:
…ja, jag vet, båda ser skitglada ut, men det var faktiskt Loke som insisterade på att få hålla i Telma.
När mössan väl var färdig och dekorerad, typ för tre sekunder hade den lilla modellen redan somnat, så en låtsasbebisapa fick i stället agera fotomodell:
Jag känner att jag måste göra en till mössa. I andra färger. Och en till. Och en till och en till!
Att tillverka en Bebisapa
Det är inte alls trevligt att vara förkyld med svidande ögon, rinnande näsa och en hals som känns sandpapprad och sen baddad med klorin, när det är soligt och fint väder ute.
Jag har gjort tappra försök att vara ute, men det blir liksom bara jobbigt.
Istället har jag så fort jag fått händerna fria ägnat mig åt bebisapatillverkning.
Jodå, man kan tillverka bebisapor helt på egen hand, om man bara har tillgång till garn och en virknål. Loke är förtjust och är med och bestämmer lite hur bebisapan ska se ut.
Jag är ju som bekant inte så haj på det där med att virka.
Följa ett mönster är bara att glömma. Jag är alldeles för tankspridd för att hålla koll på hur många maskor hit och dit man ska göra och om sanningen ska fram så kan jag inte benämningen på de olika slags maskorna heller.
Så jag gör som jag alltid gör med det mesta.
Jag höftar och hittar på efter hand.
Två armar, ett ben och en svans kvar att göra, det går inte fort men det går framåt.
Mitt första amigurumi-alster
Jag är helt toltalt talanglös på att läsa instruktioner, bruksanvisningar och beskrivningar.
Det går inte. Jag kan inte!
Jag har någon slags instruktionsdyslexi. OCH jag har en för stor virknål…
Igår när jag skrev om att virka amigurumi lade jag in ett par länkar med gratis mönster. Mönster som jag hade tänkt att lära mig ifrån.
”…gör en magisk ring av 6 maskor….. Första varvet….”
Så långt var jag med, och nästan lite till. Och första försöket skulle bli en liten kanin som var nybörjarenkel och skulle endast ta en halvtimme att göra.
Kaninen blev en champinjon.
Jag gjorde ett nytt försök att följa kaninmönstret. Men när jag kände att jag bokstavligen hade tappat tråden i mönstret fortsatte jag med hitte-på-virkning.
Resultatet: Ett rådjur! Tadaa!
Har jag sagt att jag älskar rådjur?
Nu får ni titta med snälla ögon, för jag kan egentligen inte virka. Och jag har gjort hela alltet på fri hand. Och man kanske inte är riktigt riktig om man sätter sig och virkar ett rådjur när man är 30 år?
Filed under Pysslat
Tantvarning
Jag städade en aning på eftermiddagen.
Och hittade min bortglömda, förträngda virkning, min trettioårskris.
Jag skulle ju göra en stor, varm och mysig filt att ha nu i vinter, och det hade ju verkligen behövts.
De rutor jag åstadkommit och satt ihop kan man med lite fantasi kalla för en kattfilt.
När jag damp ner i soffan framför tv:n tog jag fram virkningen, jag tog för givet att jag hade hunnit glömma bort hur man gör mormorsrutor.
Men se det hade jag ju inte! Jag kände att jag var tvungen att försöka komma en bit till med min filt.
Två rutor har jag knåpat ihop ikväll.
Jag beräknar att filten kan bli klar nån gång när barnen flyttar hemifrån.
13 rutor har jag gjort, det behövs säkert 150 till.
Filed under Pysslat
God morgon
God morgon!
En härlig slappismorgon idag. Ellen och Alfred är lediga från skolan idag och i morgon så då kan man sega bäst man vill på morgonen!
Jag pimplar kaffe och virkar för fulla muggar. Jag slank in på tygaffären i Heby igår eftermiddag. Jag skaffade mig raggsocksgarn och en större virknål. Tanten frågade vad jag skulle göra för något. Deja Vu!
Det frågade hon förra gången jag köpte ett tunnare garn och en mindre virknål med. Jag svarade:
-Jag ska virka mormorsrutor till en filt.
Tanten förbryllad:
-Jaha… men det här är grovt raggsocksgarn… inte samma som du handlade förrut…. man måste göra alla rutor i samma garnkvalitet….
-Jo… men jag började göra med det tunna garnet, men det tog ju sån tid! Och sen när jag fått ihop ett gäng rutor märkte jag att jag gjort fel, så jag behövde ändå börja om på nytt…. så jag tänkte det skulle gå fortare med ett tjockare garn…
Och jäklar i min låda så fort det går nu! En mormorsruta i kvarten ungefär! Om man bara fick sitta ifred och slippa utföra en massa hushållstjänster åt resten av familjen så hade vi en stor familjefilt till kvällen. Eventuellt skulle jag även kunna klämma in hundarna i den! Så stor skulle den minsann bli!
Nu får jag ju inte sitta still så länge, så högt räknat kan vi säga att jag är klar någon gång år 2012….
Nu ska jag ringa och väcka(?) Sandra!
Filed under Allmänt
Jag visste det!!
Jag-visste-jag-visste-jag-VISSTE-det!
Att det skulle hända något efter man fyllt trettio!
Nu har det hänt…..:
Jag kan helt plötsligt virka och har gjort en mormorsruta!
Det ni 
hahaaa!
Ni bloggläsare, glöm inte att kika tillbaka om 10-12 år, då har jag hunnit virka klart min antagligen gör-gosiga och värmande pläd!
I morgon ska jag fira min nya kunskap med en påse Bridgeblandning!
Filed under Pysslat
Det är jag som är Mumari! Jag är en 
