Tag Archives: katt
Det-vete-katten
Äntligen fick jag tummen ur att göra mig en egen vetekudde! Eller rättare sagt en vetekatt!
För jag kan ju så klart inte hålla på och göra något med bara tråkiga raka linjer och sömmar, nä, jag måste krångla till det lite.
Så jag klippte ut tyg till två vetekatter (höftad kattform), en i vanligt vitt bomullstyg, och en i mönstrat bomullstyg. Det vita tyget sydde jag ihop men lämnade en öppning i rumpan. Sen började jag fylla i vete. Med jämna mellanrum sydde jag en söm tvärs över katten för att inte allt vete skulle kunna samlas på en sida, utan det skulle ligga kvar jämt fördelat.
Sedan sydde jag kattfodralet i det mönstrade tyget. Svans och öron syddes dit och även ögon.
Sen var det bara att påka in vetekudden under kattens svans där jag hur naturligt som helst lämnat en öppning.
Och skjuts in i micron!
Nu värmer den mina axlar så skönt!
Filed under Pysslat
När det ska snäpas
Japp, idag ska det snäpas och grejas. Mannens tår krullar sig vid blotta tanken.
Nu är det ju tack och lov inte mannen som ska göras ynklig utan vår stora hankatt Scania.
Dessutom ska pälsen rakas av stackarn och jag misstänker att det inte blir mycket päls kvar. Han har så sjukt mycket tovor som jag har försökt raka bort själv, men min klippmaskin orkar inte klippa igenom dem.
Typiskt att det ska bli kallare just nu. Hur gör man då liksom?
Ska jag hålla katten inne tills pälsen vuxit ut?
Eller är det en kattcardigan som gäller? Kanske ett par kattjeans också? Hög eller låg midja?
Scania har redan börjat ana oråd och sitter vid ytterdörren och skriker som en besatt. Jag oroar mig för att Loke ska släppa ut honom i ett obevakat ögonblick. En hel dag ska vi höra Scanias desperata jamningar, inte förrän vid fyratiden är det dags.
Surt sa Grädde
Grädde badade i sin skål med grädde igår. Därför luktade Grädde mycket surt och härsket idag och fick bada i äppeldoftande barnschampo.
En mycket liten katt går alldeles utmärkt att bada i en skål med vatten och endast två människoarmar.
För att bada stora katter kan det krävas utrustning så som hockeyskydd, håv och tjugoelva armar.
…and now she hates me.
Bjöd ut mig
Hux flux blev jag och Loke själva i går kväll och mannen kom hem sent-nästan-på-natten. Alfred blev kvar hos sin kompis och Ellen sov över hos sin.
Då sprack min plan för hur lilla Grädde skulle ha det när det var sovdags.
Jag hade ju planerat att Grädde skulle sova med Ellen i hennes rum. För det känns lite osäkert att ha Grädde själv med två hundar nere första natten, man vet aldrig, det kan bli någon lek som går över styr.
Och lilla Grädde är som en riktig liten bebis som vill ha sällskap hela tiden.
Och vad gör jag inte för djuren? När vi skaffade Dumper så sov jag på soffan med honom i två veckor. Vi kan inte ha djur i sovrummet eftersom mannen har astma och är lite sådär klen.
I natt sov jag med Grädde i Ellens rum. Till vilken nytta kan man undra för Grädde har sovit heeeela natten under Ellens säng.
Varmt som sjutton var det så jag ställde upp Ellens fönster på vid gavel. Kanske det dummaste jag gjort eftersom det inte finns något myggnät där.
Det var liksom som att skylta och trumpeta ut för myggen; ”Kom och ät! Kom och ät! Valross bortskänkes gratis! Bli garanterat mätt-garanti! Skynda fynda!”
Och myggorna ba’ KOLLA TJOCKIZZZEN! Pax för höger skinka! Pax för valkarna på ryggen!
Så där låg jag och bjöd ut mig hela natten.
Vad gör man inte för en liten kattunge som sover hela natten och skiter fullständigt i var jag är?
Därför är vi inte utsövda.
Dax för en dusch och vakna till, sen måste jag till affären och köpa mat som duger åt Grädde. Allt för katten och hundarna tittar snett.
Katten som dog är tillbaka
Jag och maken pallrade oss iväg till affären. På väg ut därifrån tyckte jag mannen dröjde ovanligt länge….:
-Det sitter en lapp om Scania här! säger mannen och kommer ut med en lapp med ett telefonnummer.
”Stor långhårig brunspräcklig hankatt upphittad, ser ut som en Norsk Skogskatt”
Jag ringde direkt när vi kom hem, katten, som ”bosatt” sig hos en familj bara någon kilometer ifrån oss lät misstänkt lik vår Scania och hade flyttat in i somras.
Vi bestämde att dom skulle ringa nästa gång Scania kom och ville ha mat så skulle jag komma och titta om det var han. En kvart senare ringde dom, hade fångat honom i en kattbur så jag tog bilen och skyndade mig dit.
Det var Scania, vår lurviga bjässe! Han fick knappt plats i kattburen!
Jag tackade och tog med mig missen hem.
Hundarna jublade och ylade, Scania fräste och Signe-Kattan morrade dovt. Vilket välkomnande!
Nu återstår det att se hur vi ska göra för att få Scania att stanna hemma. Han älskar barnen och vill hemskt gärna vara inne…. men han hatar hundarna. Det var antagligen därför han flyttade hemifrån från första början.
Nu har han hemska tovor i pälsen som jag måste ta itu med. Jag vet bara inte hur, jag kan ju inte raka katten så här mitt i smällkalla vintern? Även om jag tänkt hålla honom inne ett tag i början, men det tar väl lång tid innan pälsen vuxit ut?
Det märks i alla fall att han fortfarande är hemmastad här. Han är så kelsjuk och sprang raka vägen upp till Ellen i hennes rum för att kela. Övervåningen är något av en fristad för katterna, där får inte hundarna vara.
Det sägs ju att katter har nio liv, jag är beredd att hålla med för den här katten hittade jag platt överkörd och mosad bara för någon månad sedan…
Filed under Djuren
What?
Mitt trötta morgonansikte har djupa veck i pannan…..
Förbryllad såg jag att det låg en död räv på tomten framför verandan när jag gick ut i morse.
Varför?
Katten satt i dörröppningen till lillstugan och glodde på den…. nog för att Signe är en riktig hårding….. men en räv?
R.I.P räven, idag får det rustas till begravning….
Den var nog hemskt söt i livet…..
Läs även andra bloggares åsikter om räv, död, överkörd, rävunge, rödräv,
Filed under Allmänt
Provsmakar kläder i affären…
Spontan snabbshopping i köpcentrumet i Sala med Loke….. ingen vagn men Loke KAN ju faktiskt gå och hålla handen.
Loke vill inte hålla i handen, Loke vill springa runt och låta som en katt *mjaaauu*. Katten Loke får syn på en t-shirt med frukter på och bestämmer sig för att smaka. Jag försöker bromsa den hungrig katten men leken har redan gått överstyr.
Loke-Katt misstänker nu att alla kläder går att äta och springer runt i affärerna och tjoar ”Smaaaka deeen! Mmmm! Dott! Lote hougig!”. Det hade kunnat vara gulligt, om det inte vore för att det faktiskt är mitt barn som gestaltar den hungriga katten och om det inte vore för att han verkligen försöker smaka på kläderna på riktigt.
Med jämna mellanrum lägger sig Loke-Katt raklång på golvet och snarkar högljutt, inget jag säger kan trolla tillbaka vanliga Loke.
Jag tror det beror på att katter inte förstår mammaspråk…..
Nu ska jag se efter vad jag har handlat.
Filed under Barnen
Det är jag som är Mumari! Jag är en 
