Tag Archives: Lastbil

Om manlighet och makens älskarinna

Jo… den nya ”familjemedlemmen” då då….
Jag är beredd att motvilligt kalla den för en familjemedlem, eller snudd på min mans älskarinna som tvingat sig in i mitt bo.
Det har drömts och pratats om henne den senaste veckan så det hade inte spelat någon roll om jag skuttat runt i negligé och svandun för att påkalla mannens uppmärksamhet.
De första trevande kontakterna har skötts via internet, kort har skickats fram och tillbaka. Moderna tider….. sedan har det utvecklats vidare med telefonsamtal och nu är hon här, slutligen.

Jag förstår inte att jag har svårt att mäta mig med henne. Hon är gammal som gatan. Hon är ringrostig, knakig och knackig, har svårt att hålla tätt och verkar inte vara speciellt samarbetsvillig.

Det finns karlar som uttrycker sin manlighet med ett 6-pack öl framför tv-sporten, det finns karlar som uttrycker sin manlighet genom att springa ut i skogen med pangare och kamouflagekläder och det finns karlar som som uttrycker sin manlighet med hjälp av en sportig bil som kan rita svarta sträck på vägen.

….sen finns det karlar som är besatta av maskiner. Ju större desto häftigare. Rått ska det vara, och diesel och tjofaderittan.

Mannens nya är en grotesk väghyvel från dinosauriernas tid. Själv begriper jag inte alls hur en sådan skapelse kan uppta alla hans tankar, och jag begriper ännu mindre hur han ska kunna manövrera den med alla tusen spakar. Allra konstigast är kanske att han ska ha den som leksak tillsammans med sin far som bor i ett villaområde nästan inne i stan.

Jag misstänker att vårt hus innom en snar framtid kommer ligga som på ett berg, när gårdsvägen och planen blivit nerhyvlad i envisa träningsförsök. Det ska visst vara svårt att hyvla vägar.

Jag vet inte om jag ska förfasas eller fascineras över min mans sätt att hävda sin manlighet, men det är något visst med karlar och stora maskiner.
…..och Loke jublar.

Loke fick i alla fall en spännande dag igår när han fick fara med pappa i lastbilen för att hämta den gamla Bettan, och jag fick en alldeles barnledig förmiddag!

….och inte blev jag någon Cecilia Lind igår, jag som tänkt åka med när lastbilen skulle lämnas tillbaka. Det får bli i morgon istället. Lastbil tycker jag om att åka, men gamla Bettan får nog mannen leka med själv!

Appropå manlighet, så har Mymlan det som veckans bloggtema, så HÄR kan ni läsa andra tankar om fenomenet!

Lego är underskattat

Jag har varit i Sala och hämtat en gammal släpkärra åt mannen. Jag tränade en stund på en legolastbil som jag lånade av ungarna, ifall jag skulle ha glömt bort hur man backar med släp. Det gick bra och porslinsekorren och pandapennvässaren som jag skulle backa mellan stod säkert kvar.
Den riktiga släpkärran står nu inbackad i maskinhallen och även maskinhallen står kvar.

-Lego är klart underskattat!

Vaddå går inte??

Mannen kom hem från sin roadtrip mitt på dan idag, trött som en gnu efter all körning. Jag körde upp honom i sängen för att vila….. Klockan tre var jag beordrad att väcka honom, jag smyger upp i sovrummet och betraktar min make som sover djupt med munnen på vid gavel.

Jag: Pssst…! Stäng munnen och vakna! *puff-puff*
Mannen: *snark-mummel-mummel*
Jag: Vakna, klockan är tre nu!
Mannen: Jag är vaken *mumlar*.
Jag: Jag har fått en jättebra idé!
Mannen: *gnuggar sig i ögonen* Jasså?
Jag: När du ska åka in till stan och lämna lastbilen, och jag ska hämta dig…*konstpaus*
Mannen: …ja?
Jag: …kan vi inte bara köra in min volvo i skåpet på lastbilen då?
Mannen: Va??
Jag: …jo men, jag är ju så besviken över att jag inte kunde åka med till Halmstad, jag vill ju också åka en sån där lyxig lastbil…..
Mannen: …öh..
Jag: ….och om vi parkerar min bil i skåpet så kan ju jag åka inne i lastbilen, så rullar vi bara ut volvon när vi lämnat lastbilen?
Mannen: Ja….jo, så kanske vi skulle kunna göra….
Jag: Ja! Smart idé va? *skuttar glad ner till köket igen*

Mannen måste ha varit helt galet trött, han somnade om och kom i stället ner för trappan nu, tre timmar senare. Han började fundera på när vi skulle köra in lastbilen till stan och jag påminde honom glatt om hur kul det skulle bli att köra in min volvo i den.

Mannen: Va?? Vad pratar du om?
Jag: Men du sa ju att vi kanske kunde göra så…
Mannen: Har jag sagt det??
Jag: Ja…. *besviken*
Mannen: Men det fattar du väl att det inte går…?

Jävla skitlastbil, det skulle ju ha blivit skitbra ju!

Missar en roadtrip

Idag har det varit som sommar! Jippi! Jag tillbringade förmiddagen vid datorn, för att försöka återställa och återskapa. Jag vill ha tillbaka mina bilder i bloggen! Utan dom är inläggen ingenting *snyftar uppgivet*. Men det verkar finnas många wp-kunniga människor så jag kan nog hitta någon som kan hjälpa mig, hoppas jag. Det är en hel del småfix att göra också.

Vid lunch när jag gett upp och tänkte gå ut och ta tillvara på dagens solsken kom mannen hem. Han behövde skjuts in till stan för att hämta en lastbil. Han ska på en hastigt planerad roadtrip ner till Getinge. Hur långt som helst!

Jag hade så gärna åkt med men det kom för hastigt på för att kunna ordna barn och hundvakt. Åka lastbil är mysigt, särskilt om man får åka till ställen i Sverige man aldrig varit på. Ibland längtar jag tillbaka till tiden då mannen var åkare. Men bara ibland. Som åkare får man ju lätt andra mindre önskvärda bonusar så som pondusmage och fjösiga åkartofflor. DET är jag glad över att mannen gjort sig av med!

När jag släppt av mannen inne i stan passade jag på att springa med Loke i lite affärer, Loke fick ett par nya kalsonger med ”Bilar” på, han älskar ju den filmen. Dom fick bli som ett grattisuppmuntran för att han faktiskt varit helt blöjfri sen vi kom hem från Sälen!

Nu kaffe, från min stenålderskaffebryggare som jag fick lov att sparka igång eftersom snabbkaffet är slut och jag har fått en latmask i knät och orkar inte åka och handla igen….

Varför blir inte bryggkaffe varmt för???

Lastbilar och traktorer

Vi kom tillslut iväg mot stan, jag och barnen, utan konstiga mjukisdjur i form av baciller på huvudet ;)

Loke och Alfred var imponerade av alla lastbilar vi såg medan vi letade efter farfar. Jag lämnade över mina söner till svärfar när vi hittat honom och sen åkte jag och Ellen till Maxi för att handla samtidigt som jag oroligt funderade på hur det skulle gå om Loke skulle göra stordåd i blöjan….

Jag och Ellen handlade lite mat till min käre make som var ute och sådde på en evighetsstor åker, ibland är jag allt en snäll och huslig hustru :D

Det var ett maffigt väder ute, fullt solsken blandat med hotfullt tunga moln…

Loke och Alfred blev hemskjutsade frammåt kvällningen strax efter att jag och Ellen kom hem, jag hann knappt märka att dom varit ifrån mig!

Den kortaste kjolen + det sötaste leendet

Loke…. om du tindrar med dina blå och fyrar av ditt bubblande skratt så sätter mamma på sig sin snyggaste och eventuellt kortaste kjol. Kanske vi ska ta med hundarna också, dom kan antingen förvirra med gnissel och skäll eller i bästa fall smälta ett hjärta…..

Vi drar till Bilprovningen…..med åbäket till crossbuss.

Tvångstankarna hopar sig. Bussen är stor…. tänk om jag totalmissar porten jag ska köra in i och skrapar bort ena sidan av bilen?

Eller tänk om jag råkar trycka på gasen i stället för bromsen när besiktingsgubben står framför bilen och vinkar hur långt fram jag ska köra?

Tänk om jag glömmer bort att jag kör ett högt fordon och kliver rätt ut i luften när jag ska ur och ramlar pladask ner framför besiktningsgubben och gör en storstilad entré?

Tänk om jag totalt tappar fattningen och rabiat galen vrålar beiktningsgubben i ansiktet att ”Försök att fixa den här skitbilen själv då så får du se hur roligt det ääääär!!!” så hans öron fladdrar?

…..den här gången hoppas jag inte ens på att bilen ska gå rätt igenom….jag är bara glad om vi ens blir ivägsläppta därifrån….

Jag måste definitivt lägga av med mitt ”tänk-om-tänk”…..