Alltså gud så trött jag blir på mig själv.
Jag har tröstat och kånkat och haft mig med en ledsen Telma hela eftermiddagen och kvällen. Hon har suttit på min höft vad jag än har gjort.
När hon äntligen somnade på soffan snubblade jag över en burk med vit färg i ett köksskåp.
Det var hundra år sedan jag målade en möbel vit.
Av den enkla anledningen att jag redan målat i stort sett allt. Jag känner hur manin kommer krypande… måste-måste-MÅSTE måla något.

Så mina ögon faller givetvis på en av de få möbler jag inte målat om i vardagsrummet… en gammal typ rokoko(?)fåtölj som jag tänkt-klä-om-jag-ska-bara-lära-mig-hur.
Träet på den var mörkbrunt.

Börjar man måla så måste man måla färdigt, även om det ser ut att bli ett tveksamt resultat. Så jag målade färdigt och känner att oj… nu måste jag illa kvickt begripa hur jag ska klä om denna krusidulliga fåtölj, för det här blev ju inte riktigt harmoniskt… över huvud taget.
Hoppsan.

Det är det där med såna där inredningsmagasin. Det ser så himla fint och ljust och luftigt ut. Allt är så slarvigt perfekt. Till och med barnen matchar möblerna i vita inredningstidningar och bloggar. I linnekoltar och lockigt hår och gamla nötta skor från artonhundratalet på fötterna.

Men det är ju säkert inte riktiga barn. Ingenting är på riktigt. Man kan ju inte leva så där vackert i verkligheten.
Nä, det är såklart bara dekorationsbarn (var skaffar man såna?) som är med i de vita hemmen.
Bergis.

Så jobbigt det känns nu att jag hittade den där färgburken.

Om man åker pruttonhundra mil genom skogen kommer man till en liten röd stuga med vita möbler och fina saker och en Maja-Piraya som väntar med varmt kaffe.
Det har jag och Loke gjort idag.
Pirayafikat.
Med bullar och bokstavskex och struntprat och tjejprat och dödendödensviktigt prat.
Det är få personer som så rekordsnabbt lyckats flytta rakt in i mitt hjärta som Maja har gjort ^^

Det blir inte alltid som jag tänkt mig när jag drar igång ett projekt.
Det var ju ganska länge sedan som jag började slipa och måla på en chiffonjé jag fått av svärmor. Den var från början i högblank fanér som drog åt det oranga hållet.
Jag var noga att slipa och dona innan jag målade. Jag bestämde mig för oljebaserad färg, tänkte att det nog var bäst på fanér, så den inte skulle börja släppa av fukt från vattenbaserad färg.
Men det måste ha varit något fel på färgen. En vecka efter målning var den fortfarande inte torr. Nog för att vi inte har supervarmt i huset, men SÅ kallt har vi inte!
Dessvärre hann jag börja slipa innan jag upptäckte att färgen bara var yttorr, så färgen skrynklade sig. Dessutom klantade jag mig när jag skulle flytta på den så det blev lackskador både här och där.
Lat som jag är så hade jag ingen lust att slipa ner all färg och börja om från början. Jag fick göra det bästa av situationen.
Chiffonjén fick bli riktigt skit-shabby-sliten.

Nu står den på plats i hallen, även om jag inte är helt säker på att jag är klar med den. Jag måste suga ett tag till på karamellen….
På locket som man drar ner har jag tänkt att skriva någon fin text i grått, jag ska bara komma på vad och sen ta mig för med det.
Så länge får den användas till smink och hårprylar.

Phu… det tog sin tid med kistan som jag målat och patinerat! Men det var det värt, jag är supernöjd!
Från att ha varit en möbel jag haft mest för att den är praktisk att förvara saker i, till en möbel jag är stolt över
Jag hoppas att mamma inte gråter nu. Klicka på lilla bilden för att se hur den såg ut innan!

I det mörka hörnet står mitt akvarium, det passar inte riktigt in så det funderar jag på att sälja, någon intresserad i Uppsalatrakten? Det är nästan sprillans nytt
Brevid kistan står en korg med kuddar. Det är en stålkorg som jag ”fyndade” ute i mannens mekarbod , jag tyckte den var fin!
…..mannen sliter sitt hår och hans tinningar börjar skifta i silver…. fattigmanssilver I hope

Vad tycks om kistan?

Några har undrat lite mer exakt hur jag har gjort när jag har gjort i ordning möbler så att dom ser antikvita och slitna ut. Så jag tänkte försöka förklara det lite närmare.

Många möbler kan se tunga och dystra ut när dom är mörka men med vit färg ser dom genast nättare ut. Själv tycker jag att en möbel som bara lackas opakt vit ser nästan lika trist ut, men slipar man fram nötningar så ser den mer levande ut.

På en loppis köpte jag till exempel fyra stycken pinnstolar från…    forts…
…60-talet för några tior. Dom såg verkligen murriga och trista ut, grönbrunbetsade var dom.
Jag började med att slipa och rugga upp ytan på stolarna. Det är det tråkigaste, själva förarbetet, och det borde nog göras mer noggrant än vad jag gör…. jag har lite bråttom ibland.
Sedan målade jag stolarna med antikvit oljebaserad lackfärg, halvmatt. Högblank ser väldigt onaturligt ut.
När färgen fått torka ordentligt är det bara att gå på med slippapper. Jag slipar på hörn och kanter och ställen där man kan tänka sig att stolen skulle ha blivit nött naturligt. Hur mycket man vill slipa är en smaksak.

Vissa möbler har jag efter slipningen laserat med en lasyrolja som är bruten i svart. Jag lägger på på en liten del i taget och torkar sedan bort oljan med en trasa. Oljan kommer då ligga kvar i nötningar som blir lite mörkare. På mina köksluckor har jag lämnat ganska mycket lasyrolja kvar för att få en nästan lite skitig känsla. Köksluckorna grundade jag också med en allmogegrön oljebaserad lackfärg innan jag målade dem vita.
Detta för att jag ville får fram den gröna färgen när jag sedan slipade. Hälften av mina köksluckor var dessutom vitlaminerade, kantiga standarsluckor från Ikea, men även dom gick att få en antiklook på.

Andra möbler har jag efter slipning vaxat med en aning mörkt färgpigment i vaxet. Vaxet gör att ytan på möbeln blir tåligare och lite blankare och får ett fint lyster, och färgpigmentet lägger sig i små gropar och skavanker. Det går åt ytterst lite pigment och jag blandar det med vaxet vartefter jag vaxar.
Vaxet ska sedan poleras bort noga annars kommer ytan att kännas fet och klibbig.

Vissa möbler som är gjorda i furu kan blöda igenom den vita färgen, jag har aldrig råkat ut för det själv, men det kan vara bra att ha i bakhuvudet. Samma sak gäller möbler som är målade i en färg tidigare.
Min skänk som jag målade härom dagen är en liten chansning, skivan ovanpå den var sen tidigare lackad i en klarblå färg och jag ville ha kvar den för att kunna slipa fram den lite i kanterna. Har jag otur som kommer den att blöda igenom den vita färgen, det återstå att se.
Vill man vara på den säkra sidan bör man nog antingen få bort gammal färg helt eller rådgöra med en färghandlare.

När du slipar och har tänkt lasera eller pigmentvaxa efteråt, tänk på i vilken riktning du slipar, har hur grovt/fint slippapper du använder. Färgpigmenten kommer att framhäva eventuella spår av slippappret.

Jag är verkligen helkass på att förklara hur man går tillväga, själv gör jag det mesta på en höft, men nu har jag gjort ett tappert försök
Det går att få många udda möbler att matcha med varandra på det här viset. Mina köksstolar är allt som allt fem olika modeller, men alla målade och behandlade lika.
Och roligt är det och fort går det

Frågor på det?

Vaken sent och uppe tidigt, jag är trött som en zoombie.
I gårkväll medan jag väntade på att färgen på min skänk skulle torka, åkte jag över en sväng till Buckarby Antik och kikade.
Jag blev lika förundrad den här gången över alla vackra möbler. Igår fick jag även se lite behind the scenes. Massor av möbler som väntade på att bli i ordninggjorda och ett helt rum fyllt av stolar, byråar, pigtittare och allt möjligt som väntade på att få bli målade vitt med patina.
Själv är jag så nöjd med mitt skåp jag gjorde i ordning igår, kanske jag ska måla insidan på det så att man kan ha dörrarna öppna om man vill. Men för tillfället så funkar det utmärkt till at sluka saker som annars inte har en bra plats!

Förresten så köpte jag en ask med små doftljus i form av cupcakes på Fullerö igår. För fina för att eldas upp Några får stå på ett fat täckta av en upp och nervänd ljuslykta på min vita skänk.
Det gamla fönstret som jag hängt ovanför är orört, vackert som det är. Jag har till och med sparat dammet på rutorna som är innåt väggen, haha, låter ju helsjukt faktiskt, för att glaset inte ska se för klart och genomskinligt ut! Men dammet blir ju i alla fall instängt mot väggen