Loke och bebisaporna
Loke tror på absolut fullaste allvar att jag har en bebisapa i magen.
Han lyssnade bara med ett halvt öra när jag berättade för Ellen och Alfred att dom skulle få ett litet syskon, och drog sina slutsatser själv.
Det spelar ingen roll hur mycket jag försöker förklara att det är en människobebis, Loke bara tittar skeptiskt på mig och skrattar -Näääheeej! ungefär som att jag driver med honom. -Det är en bebisapa!
Bergsäkert.
Han kan tänkas bli besviken i oktober.
Mina fina vänner på Twitter kom då med förslaget att vi ska köpa ett gosedjur till Loke, som han ska få i oktober. En bebisapa.
Jag har googlat.
Loke har massor av gosedjur, och en hel del apor…. men av de overkliga slaget. Inte helt naturtrogna.
Så jag tänkte mig att jag kanske kunde hitta en riktigt verklig bebisapa. Det hinner jag, jag har ju precis hur lång tid som helst på mig!’
Hittills har jag bara hittat svindyra apadockor från USA. Men ack så underbara. De väcker genast habegäret i mig.
Som en riktig bebisapa!
Här finns de söta aporna och bilderna är lånade därifrån ^^
Välkommen till Mumaribo, Rowdy!
Det finns tillfällen då min man skäms för mig, till exempel vid såna här tillfällen.
Och idag,
när vi buttra och sura för att bilen inte gick igenom besiktningen tänkte trösta oss och barnen med kinamat på DragonGate.
I själva foajen till restaurangen har dom som en slags kinabutik med dröser av krimskrams. Vi brukar bara passera rakt igenom och på sin höjd stanna och titta lite på vägen ut efter att vi ätit.
Men idag…..
Han bara satt där! ROWDY!
Och mannen såg fruktansvärt rolig ut när han liksom ville försvinna upp i rymden när han såg sin fru kasta sig mot hundarna, syna dom noga och vråla: Titta!! Här är Rowdy!! och klappa händerna av förtjusning.
Jag förklarade för kinamannen i receptionen hur länge jag har letat efter en Rowdy, hur gärna jag ville ha jycken.
Kinamannen ruskade bara oförstående på huvudet; ”Ulsäkta, lestulaaang!” och skrev ner priset på en lapp.
Jag fick betala min Rowdy samtidigt som vi betalade buffén och självklart fick min Rowdy sitta med vid bordet. Då skämdes min man igen och lite till.
Ni som har följt mig vet ju att jag lite lätt maniskt letat efter en mjukishund i naturlig storlek, utan att lyckas. Ni som har följt mig vet att jag lätt blir besatt av saker.
…det började med att vi varje kväll delade säng med Scrubs, hur det sen urartade till en manisk besatthet kan jag inte riktigt minnas……
Jag lovar, våra hundar är…..
-begeistrade!
Fast lite sorgligt är det allt, att bli av med en mani, att äntligen ha hittat =D
-Nice beaver!
Ni som brukar läsa här vet nog att jag är barnsligt förtjust i mjukisdjur…. I receptionen till Järvzoo finns det massor av vilda mjukisdjur att köpa. Jag kan stå där i evigheter och titta och klappa. När jag står där och precis har klappat myskoxen på huvudet och är i full färd med att börja klia rådjuret bakom örat hör jag en tisseltasselröst bakom mig:
-Kolla! Hon står och kliar mjukdjuren på riktigt!
Jag hoppar till och vänder mig om och möter ett ungt pars blickar, dom blir lätt generade när dom ser att jag hört…
…ja, jag vet, tant är något konstig, tant har levande riktiga djur hemma men står ändå gärna och klappar mjukisdjur i affärer…
Jag lyckades övertala mannen att jag behövde en bäver. En mycket naturtrogen sådan. Vääääldigt söt. Om inte annat för att ge någon anledning att använda den gamla repliken ”Oooh, nice beaver!” ;)
Bebisapan
RSS Blogroll
© 2010 mumari
Videos, Slideshows and Podcasts by Cincopa Wordpress Plugin
