Vem ska ha kortkort?

I morgon ska mannens skitiga Svenssoncontainer besiktas… nu visar det sig att mannen planerar att följa med. Inte åka själv, utan just följa med.
Jag misstänker att det kommer bli en massa anmärkningar på bilen. Nu undrar jag;

  • Ska JAG eller ska MANNEN ha kortkort och högklackat för att höja oddsen lite? Eller båda?
  • Ökar vi, eller sänker chanserna om vi har en stor hund applicerad i bakluckan?
  • Jag är en rutinerad bilbesiktare, det är inte mannen. Kanske jag ska släppa in honom själv på bilprovningen, kanske han kan verka lite vilsen så dom inte har hjärta att sätta tvåor på bilen?
  • Om bilen går igenom utan anmärkning, kommer mannen bli så glad då att jag äntligen får en egen tam ekorre i present?

Jag tror att dom tror att jag är lite dum i huvudet.

….och god morgon i stugan!

varningslampanJag skjutsade mannen i morse, han ska visst köra hem en traktor i eftermiddag och då blev det bäst om jag körde hem hans bil idag.
Jag och bilar, vi älskar varandra. And that’s a fact [punkt]

Så fort jag satte mig i mannens bil och körde iväg så började en mystisk varningslampa att lysa. Jag ringde mannen och meddelade det, han misstänkte utifrån min beskrivning att lampan varnade för motorhaveri av något slag (hur han kunde komma på det utifrån min beskrivning är ett mysterium).
Lampan slocknade inte, den bara fortsatte att lysa…. men motorn gick som vanligt och jag körde som vanligt.
Stannade till hos Mia på hemvägen för en kopp kaffe och passade då på att fråga hennes karl om lampan typ betydde att bilen skulle explodera om 33 minuter.

-Men vad är det för lampa då? Hur ser den ut?
-Hrrm…jo… som en grön triangel. Och i triangeln ser det ut som att det är en hukande, springande liten gubbe. Ungefär….så…
-Hahaha! Det måste ju vara för att du har kört över en gubbe jue!
-…jo, jag tyckte det klonkade lite under bilen också…..

När jag åkte från Mia bestämde jag mig för att kila in på bilverkstan, vår kära lokala verkstad som jag förskräckt kommit rusande in på x antal gånger. Jag tror att dom tror att jag är lite dum i huvudet. På riktigt.

Nu rusade jag in mitt i deras fikarast, med Loke i släptåg.
-Hej! Jo det är en konstig lampa i bilen som började lysa, och jag tänkte bara höra om ni kan kolla vad det är för fel? Sen har jag lite andra frågor med!

Jag fick återigen beskriva den lilla gröna triangeln med gubben i, och jag tyckte mig ana ett kvävt fniss.
Jodå, lampan betydde att det var något fel med motorn, men bilen skulle eventuellt inte explodera den närmaste halvtimmen i alla fall. Det känns bra.
Sen kändes det bara dyrt. Verkstan ska undersöka varför lampan lyser, göra lite annat småfix och eventuellt byta kamremmen. På fredag ska jag besikta bilen.

Verkstadskillen: Visst var det väl du som var här med den här bilen i somras också? Som skulle komma in och byta däck när vi hade semesterstängt?
Jag: Ehe… jo, ja det var ju jag.
Verkstadskillen: Jo du vet, man ska regelbundet kolla olja, filter och blablabla *pratar som man pratar till ett barn* ….och då kommer bilen alltid att gå bra.
Jag: *kommer inte på något bra att säga och stirrar dumt*

Jo men det vet jag ju att man ska, och jag tror att det blir gjort också när jag tjatat tillräckligt länge på mannen. Jag blir bara väldigt förskräckt när det helt plötsligt dyker upp en liten gubbe i en grön triangel i bilen.

Kärlek

Idag har vi hunnit med en hel del, sen om det egentligen inte har varit så mycket nytta med det struntar vi i :lol:
Vi startade dagen med att införskaffa nya orginalnavkapslar till mannens V70 som han av någon anledning evisas med att ha plåtfälgar på.
brandOch tänka sig att då blev mannen så glad att han beslöt sig för att ta med sin familj på en åktur i sin Svensson-Volvo till Furuvik.
På vägen dit råkade vi se en hemsk brand i en villa, röken låg tjock över Mehedeby…. hemskt….

Furuviksbesöket började med att Mumari fick en känsla av hopplöshet, vi hade glömt sulkyn till Loke och skrindorna var slut. En liten butik inne i parken som jag siktat in mig på var stängd och besvikelsen la sig som ett mörkt moln över mitt huvud…..

Men….. som tur är så finns ju alltid dvärggetterna! Jag kan inte riktigt förklara varför, men jag bara älskar dom! Jag blir som ett barn på nytt och alldeles varm i hjärtat när jag går in till dom! Så underbara!
kärlek flotte1flotte2Barnen blev glada över att åka flottarna genom Regnskogen och ville sen avsluta besöket på Furuvik med att åka Spöktåget. Det kanske vi vuxna SKULLE ha satt stopp för. Utan att gå in på detaljer så kan jag tala om att dom inte alls uppskattade spöktåget, det var inte som dom förväntat sig, det var värre…

Ikväll ska jag och maken äta god italiensk plockmat, barnen har fått välja mat själva, det blev häpnadsväckande nog…. …räkor med spaghetti! Tadaa!

Förresten, det som jag tänkt handla i butiken inne i Furuviksparken var en kaffekanna och melittatratt i porslin. Dom fanns i ljusrosa och ljusblått….. Men kanske någon av er läsare vet var man kan få tag i en sådan?

Washed Away?

Jaha, här får man bara sota för att man ska vara duktig. Jag har tvättat min bil. Gnott och gnulat på min gröna-icke-metallic-bil. Men ett RIKTIGT bilschampo som innehåller vax, den ska bli blank då.
rosavolvoDen blir inte blank och jag törs inte putsa mer…. jag har snart putsat bort hela bilen, jag vet det för det ser jag på både svampen och trasan…. dom är gröna. Jag håller på att tvätta bort färgen på min bil!
Jag har fått ge upp och har nu en bil som flammar i mintgrönt. Görsnyggt det ju…..
Jag försöker få tag i begagnade sommardäck också, till mannens v70, billiga, det finns inte. Jag försöker få tag i baklysen till min bil också, billiga, det finns inte. Jag försöker få tag i en bensinpump till min bil också, billig, det finns säkert inte heller.

Jag överväger att rolla min bil babyrosa istället, så unik den skulle bli då.
biltvätt

Svenne Banan

Fy fan vad vi är Svensson nu, på ett robust och genuint sätt liksom.

Nu när vi har en varsin Volvo-kombi, jag och mannen, kommer nog mycket att förändras i våra liv. Vi kommer antagligen att hetsa varandra med våra bilar. Jag kommer att säga till mannen när han kommer hem om kvällarna:
-Jorrå, satt… jag har minsann varit ute idag på eftermiddagen och putsat lite på Grönan….
Mannen kommer snegla på min bil som kommer blänka lite mer än hans, och då kommer han bli tvungen att gå ut och putsa lite på sin, på Gråan. Sen kommer han att bräcka mig genom att hämta dammsugaren och dammsuga inredningen i bilen.
Och då får jag också se till att göra det.

Men först måste vi fixa till våra små rostfläckar, även solen har ju sina fläckar. Vi kan stå där på vår egna Volvoparkering och slipa och dona och lacka lite tillsammans om kvällarna. Det kommer bli en helt ny slags gemenskap.

Och sen en dag kommer mannen komma på att han ska styla sin Volvo med såna där häftiga angeleyes-lysen, och då blir jag tvungen att åka och köpa det jag med, fast kanske svarta, snäppet värre. Och DÄR sattes karusellen igång på riktigt, våra volvobilar kommer likna tonårsägda julgranar och vi kommer åka runt och dunka  Svenne Banan vare sig vi vill eller inte med kromade armbågar (eftersom ac:n inte funkar i våra volvosar):

Hey mannen! Jag kommer från landet vettu!Gubben vi köpte mannens nya volvo av var imponerad över att vi bodde på landet, såå långt från Stockholm:
-Oj, jasså, jahaaa! Då har ni kor och grisar och hästar och sånt? Och kanske katter och hundar också?
*Och VOLVO! Glöm för fan inte det nu!*

…nu ska jag gå och kärna vårt smör och ysta ost. Over and out!

Som en riktig Svenssonfamilj

….en tur till huvudstaden, medan mina stora barn var på kalas hos sin kusin.

Efter mycket om och men hittade vi en bil i Stockholm till mannen, och jag kunde stryka ungefär allt från önskelistan förrutom diesel. En Volvo fick det bli, heja Sverige! V70, det ska visst vara nyare än den som jag har, någon slags inbördes konkurrans.
Jag och mannen tog min 850 ner till Stockholm, förundrades som vanligt över all trafik och stress. Jag fick magsår bara av tanken att jag förmodligen skulle bli tvungen att själv köra hem sedan, så mannen kunde köra hem sitt nyförvärv.
Men det skulle gå hur bra som helst, jag skulle följa mannen hack i häl hela tiden, svänga när han svängde och så där.
Men så rätt var det är, mitt inne i smeten, så ser jag hur mannen oväntat viker av och kör ner i en tunnel. Jag reagerar för långsamt och fortsätter frammåt. Jag ringer förtvivlat till mannen:

-Vad göööör du??
-Men hallååå, du får ju vara meeed lite! Var är du nånstans nu då??
-*tittar efter skyltar* ….öh….Gullmarsplan snart verkar det som…. (i vilken del av Stockholm är det??)

Vi bestämmer att vi får se till att hitta E4:an på varsit håll och mötas i Stora Väsby.

badlokeDet är tur att jag oftast låter mer stressad på rösten än vad jag beter mig som. Jag kan behålla lugnet och köra tills jag kommer rätt. Och rätt kom jag, jag hittade på mannen i Väsby, trött i öronen av Lokes tjat; ”Var tog pappa vägen då? Var tog Gråan (nya bilen) vägen då?” och huvudvärk av all trafik.

Vi käkade på McDonalds och skyndade oss sedan hem för att hämta de stora barnen. En snabb vända hem till gården och sen for vi iväg igen, hela familjen i mannens nya Volvo. *Kom ska vi ta en tur i pappas nya Volvo! (gissa filmen)*

Nu är vi hos svärföräldrarna och fikar och barnen badar, jag knaprar alvedon och hoppas på att huvudvärken ska ge med sig. I morgon bär det av till Furuvik!

Slider by webdesign